Storbråk om svenska filmfavoriten – ”Konstant upprördhet”

2025 04 19

En tidigare manusförfattare blandar sig nu i storbråket om den svenska filmfavoriten ”Jönssonligan”.

”Jönssonligan” är en av de mest populära filmserierna i svensk filmhistoria.

De många försöken att återuppliva succén, genom att låta nya skådespelare ta över de folkkära gamla karaktärerna, har dock fått skådespelaren Ulf Brunnberg (”Vanheden” i de ursprungliga filmerna) att hota med att gå till domstol.

Nu får Brunnberg stöd – av en av manusförfattarna bakom den ursprungliga Jönssonligan.

”Mjölkandet har pågått i decennier”

I veckan kom beskedet att ännu en Jönssonliganfilm, med titeln ”Jönssonligan och Wall Enberg”, kommer att ha premiär julen 2026.

Men skådespelaren Ulf Brunnberg motsätter sig detta och har hotat med rättsliga åtgärder.

Nu får han medhåll av Rolf Börjlind, som var en av ursprungsförfattarna till filmserien Jönssonligan, rapporterar TV4.

Börjlind skrev manus till fem av de sex första filmerna, och säger att han har förståelse för Brunnbergs ilska.

– Jag kan förstå Brunnberg och hans konstanta upprördhet, mjölkandet av Jönssonligan har ju pågått i decennier, kommenterar Rolf Börjlind, enligt kanalen.

Han tillägger dock att han har lämnat Jönssonligan bakom sig.

Ny film 2026

Brunnbergs kritik till trots har det gjorts flera Jönssonliganfilmer med nya skådespelare i rollerna som Sickan, Vanheden och Dynamit-Harry.

2024 kom filmen ”Jönssonligan kommer tillbaka”, med bland annat Robert Gustafsson i rollen som Sickan (som ursprungligen spelades av Gösta Ekman) och med Jonas Karlsson som Vanheden (Brunnbergs tidigare roll).

Filmen uppges ha blivit en succé, och julen 2026 kommer alltså ännu en film, ”Jönssonligan och Wall Enberg”, med den nya uppsättningen skådespelare. Förutom Gustafsson och Karlsson medverkar Anders Jansson i rollen som Dynamit-Harry, Jennie Silfverhjelm som Doris och Johan Rabeus som Jönssonligans stora fiende, Wall Enberg.

Filmen spelas in i maj och juni i år.

– Det är en ynnest att få samla ligan och göra en till kupp! Att få göra ännu en Jönssonliganfilm med de här skådespelarna känns otroligt roligt, säger filmens regissör Eddie Åhgren i ett uttalande.

Men Ulf Brunnberg vänder sig alltså emot den nya Jönssonligan, och har bland annat gjort anspråk på upphovsrätten till karaktärernas namn, enligt kanalen.

– Jag äger ju upphovsmannarätten till några av karaktärerna, så de kan knappast gå ut och kalla Dynamit-Harry för Dynamit-Harry och Sickan för Sickan, säger Ulf Brunnberg till kanalen.

Foto: Jakub Żerdzicki

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen