Storbråk om svenska filmfavoriten – ”Konstant upprördhet”

2025 04 19

En tidigare manusförfattare blandar sig nu i storbråket om den svenska filmfavoriten ”Jönssonligan”.

”Jönssonligan” är en av de mest populära filmserierna i svensk filmhistoria.

De många försöken att återuppliva succén, genom att låta nya skådespelare ta över de folkkära gamla karaktärerna, har dock fått skådespelaren Ulf Brunnberg (”Vanheden” i de ursprungliga filmerna) att hota med att gå till domstol.

Nu får Brunnberg stöd – av en av manusförfattarna bakom den ursprungliga Jönssonligan.

”Mjölkandet har pågått i decennier”

I veckan kom beskedet att ännu en Jönssonliganfilm, med titeln ”Jönssonligan och Wall Enberg”, kommer att ha premiär julen 2026.

Men skådespelaren Ulf Brunnberg motsätter sig detta och har hotat med rättsliga åtgärder.

Nu får han medhåll av Rolf Börjlind, som var en av ursprungsförfattarna till filmserien Jönssonligan, rapporterar TV4.

Börjlind skrev manus till fem av de sex första filmerna, och säger att han har förståelse för Brunnbergs ilska.

– Jag kan förstå Brunnberg och hans konstanta upprördhet, mjölkandet av Jönssonligan har ju pågått i decennier, kommenterar Rolf Börjlind, enligt kanalen.

Han tillägger dock att han har lämnat Jönssonligan bakom sig.

Ny film 2026

Brunnbergs kritik till trots har det gjorts flera Jönssonliganfilmer med nya skådespelare i rollerna som Sickan, Vanheden och Dynamit-Harry.

2024 kom filmen ”Jönssonligan kommer tillbaka”, med bland annat Robert Gustafsson i rollen som Sickan (som ursprungligen spelades av Gösta Ekman) och med Jonas Karlsson som Vanheden (Brunnbergs tidigare roll).

Filmen uppges ha blivit en succé, och julen 2026 kommer alltså ännu en film, ”Jönssonligan och Wall Enberg”, med den nya uppsättningen skådespelare. Förutom Gustafsson och Karlsson medverkar Anders Jansson i rollen som Dynamit-Harry, Jennie Silfverhjelm som Doris och Johan Rabeus som Jönssonligans stora fiende, Wall Enberg.

Filmen spelas in i maj och juni i år.

– Det är en ynnest att få samla ligan och göra en till kupp! Att få göra ännu en Jönssonliganfilm med de här skådespelarna känns otroligt roligt, säger filmens regissör Eddie Åhgren i ett uttalande.

Men Ulf Brunnberg vänder sig alltså emot den nya Jönssonligan, och har bland annat gjort anspråk på upphovsrätten till karaktärernas namn, enligt kanalen.

– Jag äger ju upphovsmannarätten till några av karaktärerna, så de kan knappast gå ut och kalla Dynamit-Harry för Dynamit-Harry och Sickan för Sickan, säger Ulf Brunnberg till kanalen.

Foto: Jakub Żerdzicki

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen