Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

2025 05 09

Natolandet Storbritannien går fram med ett nytt sanktionspaket mot Ryssland.

Enligt den brittiske premiärministern Keir Starmer rör det sig om det ”största sanktionspaketet någonsin”.

– Hotet Ryssland utgör för vår nationella säkerhet kan inte underskattas. För att öka trycket på Putin tillkännager jag det hittills största sanktionspaketet, skriver han på X.

– Jag kommer alltid att göra vad som krävs för att skydda arbetande människor. Trygghet hemma. Styrka utomlands, fortsätter Starmer.

”Central del av Putins skuggflotta”

Storbritanniens nya sanktionspaket innehåller de ”kraftfullaste åtgärderna” mot fartyg i den ryska skuggflottan hittills, enligt ett uttalande från den brittiska regeringen.

Hundratals oljefartyg drabbas av sanktionerna.

– Regeringen kommer idag att sanktionera upp till 100 oljetankfartyg som utgör en central del av Putins skuggflotta och ansvarar för att ha transporterat last till ett värde av mer än 24 miljarder dollar sedan början av 2024, framhåller Downing Street.

– Skuggflottans operationer, som Putins kumpaner ligger bakom, finansierar inte bara Kremls illegala krig i Ukraina – flottans tynande fartyg är också kända för att skada kritisk nationell infrastruktur genom vårdslös sjöfart i Europa, fortsätter den brittiska regeringen.

Går hårdast fram

Det nya beskedet innebär att Storbritannien är det land som infört flest sanktioner mot fartyg i skuggflottan.

Premiärminister Keir Starmer understryker att beskedet är en kraftfull markering mot Putinregimen.

– Varje steg vi tar för att öka trycket på Ryssland och uppnå en rättvis och hållbar fred i Ukraina är ytterligare ett steg mot säkerhet och välstånd i Storbritannien, säger han i ett uttalande.

– Hotet från Ryssland mot vår nationella säkerhet kan inte underskattas, därför kommer vi att göra allt i vår makt för att förstöra hans (Putins) skuggflotta, svälta hans krigsmaskin på oljeintäkter och skydda den undervattensinfrastruktur som vi är beroende av i vår vardag.  

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina.

– En hög andel av dessa oljetankfartyg är flaggade i länder med låga sjösäkerhetskrav, har oklara ägarförhållanden och en majoritet av dem saknar försäkringar för att täcka kostnader för ett eventuellt oljespill, har miljöskyddsorganisationen Greenpeace framhållit i en granskning.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen