14 januari 2026

Storbritannien tar fram katastrofplan – befarar otäckt scenario

2025 05 06

Storbritannien fruktar en attack från Ryssland.

Samtidigt befarar Natojätten att landet inte är redo om ett sådant katastrofscenario skulle bli verklighet.

Av det skälet återaktualiseras nu en 20 år gammal beredskapsplan för hur Storbritannien ska reagera på en rysk krigsförklaring, uppger The Telegraph.

Inklusive bunkrar för att skydda kabinettet och kungafamiljen, public service-sändningar och upplagring av resurser, rapporterar den brittiska tidningen.

Hemlig plan

Tjänstemän ska i hemlighet ha fått uppdraget från premiärminister Keir Starmer att uppdatera den 20 år gamla planen.

Farhågan är att Storbritannien inte bara skulle vara underlägset Ryssland gällande manskap och vapen – man bedömer även att landet är oförberett på ett sådant scenario.

Det hemligstämplade dokumentet kallas för “planen för inrikes försvar” och avser den omedelbara reaktionen efter en potentiell attack mot brittiskt territorium.

– Det kommer att inkludera scenarier där Storbritannien träffas av konventionella missiler, kärnvapenstridsspetsar eller cyberoperationer, vilket var ett begränsat hot när den senaste betydande uppdateringen av planen gjordes före 2005, erfar The Telegraph.

Putin: Kan förstöra en civilisation

Olika personer inom Kreml har vid flera tillfällen hotat attackera Storbritannien till följd av landets stöd till Ukraina. 

Bland annat har Dmitrij Medvedev, den tidigare ryska presidenten och numera vice ordförande för Rysslands säkerhetsråd, hävdat att Ryssland har “rätt” att döda brittiska politiker.

Storbritannien uppges även tillsammans med Frankrike tidigare i år ha öppnat för att skicka marktrupper till Ukraina.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har mer eller mindre hotat att utplåna Natoländer som gör så.

– Det har talats om att skicka Natostyrkor till Ukraina. Men vi minns ödet för de som skickade styrkor tidigare. Nu kommer konsekvenserna för interventionisterna att bli mycket mer tragiska, sade Putin i ett tal till Rysslands parlament förra året och tillade:

– Vi har också vapen som kan träffa mål på deras territorium. Detta hotar verkligen en konflikt med kärnvapen, och därmed förstörelsen av civilisationen.

LÄS MER: Storbritannien kan slockna helt – fruktar att Ryssland slår till

Foto: Simon Dawson / No 10 Downing Street

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen