Storbritannien vill skicka trupper till Ukraina

2023 10 01

Den brittiske försvarsministern har träffat president Zelenskyj.

I samband med att ha diskuterat det brittiska stödet för Ukraina med Zelenskyj har den nytillträdde brittiske försvarsministern Grant Shapps även diskuterat utökad hjälp till landet.

Storbritannien, som varit mycket aktiva med att träna ukrainska soldater, kan nu vara på väg att skicka trupper till Ukraina.

Det rapporterar The Guardian.

Interna diskussioner

Det råder interna diskussioner mellan militären och försvarsdepartementet.

Shapps menar att Storbritannien kan ha en mer aktiv roll i form av att bistå Ukraina i försvaret av kommersiella fartyg i Svarta havet.

– Det är viktigt att vi inte tillåter en situation att som standard fastställa att internationell sjöfart på något sätt inte är tillåten i det vattnet. Så jag tror att det finns många platser där Storbritannien kan hjälpa till, säger Shapps enligt tidningen.

“In i Ukraina”

Shapps förklarar vidare att man diskuterar möjligheten till att etablera utbildning och produktion av vapen i Ukraina.

– Särskilt i de västra delarna tror jag att möjligheten nu finns att göra fler saker i landet, inte bara utbildning, säger Shapps.

Än så länge har Storbritannien tränat ukrainska soldater på de brittiska öarna för att undvika att bli direkt indragna i kriget, någonting som nu kan vara på väg att ändras.

“Står med Ukraina”

Att skicka trupper skulle innebära en eskalering när det kommer till det brittiska stödet till Ukraina.

Storbritannien, såväl som EU, har understrukit att man står med Ukraina så länge det krävs.

Under helgen har EU-toppen Josep Borrell besökt krigshärjade Odessa för att visa solidaritet, rapporterar Sky News.

Betalar ett högt pris

Borrell sade att EU kommer att fortsätta stötta Ukraina för att säkra landets territoriella integritet och uppnå fred.

– Jag har sett konsekvenserna av detta krig, och hur Odessa och Ukraina betalar ett högt pris för det, menar han.

– Ukraina har all rätt att försvara sig mot den ryska aggressionen och återta full kontroll över sitt territorium. EU står med Ukraina så länge krävs.

Foto: R. Catarinicchia

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen