Storbritannien vill skicka trupper till Ukraina

2023 10 01

I samband med att ha diskuterat det brittiska stödet för Ukraina med Zelenskyj har den nytillträdde brittiske försvarsministern Grant Shapps även diskuterat utökad hjälp till landet.

Storbritannien, som varit mycket aktiva med att träna ukrainska soldater, kan nu vara på väg att skicka trupper till Ukraina.

Det rapporterar The Guardian.

Interna diskussioner

Det råder interna diskussioner mellan militären och försvarsdepartementet.

Shapps menar att Storbritannien kan ha en mer aktiv roll i form av att bistå Ukraina i försvaret av kommersiella fartyg i Svarta havet.

– Det är viktigt att vi inte tillåter en situation att som standard fastställa att internationell sjöfart på något sätt inte är tillåten i det vattnet. Så jag tror att det finns många platser där Storbritannien kan hjälpa till, säger Shapps enligt tidningen.

“In i Ukraina”

Shapps förklarar vidare att man diskuterar möjligheten till att etablera utbildning och produktion av vapen i Ukraina.

– Särskilt i de västra delarna tror jag att möjligheten nu finns att göra fler saker i landet, inte bara utbildning, säger Shapps.

Än så länge har Storbritannien tränat ukrainska soldater på de brittiska öarna för att undvika att bli direkt indragna i kriget, någonting som nu kan vara på väg att ändras.

“Står med Ukraina”

Att skicka trupper skulle innebära en eskalering när det kommer till det brittiska stödet till Ukraina.

Storbritannien, såväl som EU, har understrukit att man står med Ukraina så länge det krävs.

Under helgen har EU-toppen Josep Borrell besökt krigshärjade Odessa för att visa solidaritet, rapporterar Sky News.

Betalar ett högt pris

Borrell sade att EU kommer att fortsätta stötta Ukraina för att säkra landets territoriella integritet och uppnå fred.

– Jag har sett konsekvenserna av detta krig, och hur Odessa och Ukraina betalar ett högt pris för det, menar han.

– Ukraina har all rätt att försvara sig mot den ryska aggressionen och återta full kontroll över sitt territorium. EU står med Ukraina så länge krävs.

Foto: R. Catarinicchia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen