Storbritannien vill skicka trupper till Ukraina

2023 10 01

I samband med att ha diskuterat det brittiska stödet för Ukraina med Zelenskyj har den nytillträdde brittiske försvarsministern Grant Shapps även diskuterat utökad hjälp till landet.

Storbritannien, som varit mycket aktiva med att träna ukrainska soldater, kan nu vara på väg att skicka trupper till Ukraina.

Det rapporterar The Guardian.

Interna diskussioner

Det råder interna diskussioner mellan militären och försvarsdepartementet.

Shapps menar att Storbritannien kan ha en mer aktiv roll i form av att bistå Ukraina i försvaret av kommersiella fartyg i Svarta havet.

– Det är viktigt att vi inte tillåter en situation att som standard fastställa att internationell sjöfart på något sätt inte är tillåten i det vattnet. Så jag tror att det finns många platser där Storbritannien kan hjälpa till, säger Shapps enligt tidningen.

“In i Ukraina”

Shapps förklarar vidare att man diskuterar möjligheten till att etablera utbildning och produktion av vapen i Ukraina.

– Särskilt i de västra delarna tror jag att möjligheten nu finns att göra fler saker i landet, inte bara utbildning, säger Shapps.

Än så länge har Storbritannien tränat ukrainska soldater på de brittiska öarna för att undvika att bli direkt indragna i kriget, någonting som nu kan vara på väg att ändras.

“Står med Ukraina”

Att skicka trupper skulle innebära en eskalering när det kommer till det brittiska stödet till Ukraina.

Storbritannien, såväl som EU, har understrukit att man står med Ukraina så länge det krävs.

Under helgen har EU-toppen Josep Borrell besökt krigshärjade Odessa för att visa solidaritet, rapporterar Sky News.

Betalar ett högt pris

Borrell sade att EU kommer att fortsätta stötta Ukraina för att säkra landets territoriella integritet och uppnå fred.

– Jag har sett konsekvenserna av detta krig, och hur Odessa och Ukraina betalar ett högt pris för det, menar han.

– Ukraina har all rätt att försvara sig mot den ryska aggressionen och återta full kontroll över sitt territorium. EU står med Ukraina så länge krävs.

Foto: R. Catarinicchia

Text: Redaktionen

Ryssland varnar Danmark: “Har blivit det det första landet”

2025 12 05

En ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark.

I fabriken ska företaget Fire Point, som bland annat tillverka krigsdrönare och robotar i Ukraina, verka och framställa bränsle till vapnen.

Det får nu Kreml att gå i taket.

– Danmark har blivit det första landet att stödja terroristregimen i Kyiv och har avsatt territorium för produktion av vapendelar. Det bidrar därmed till militära operationer mot fredliga städer i vårt land, säger Maria Zakharova, talesperson det ryska utrikesministeriet, enligt TV2 och tillägger:

– Detta äventyr bekräftar Köpenhamns fientliga, militaristiska kurs, och tillsammans med andra länder som är aggressivt allierade gentemot Ryssland omintetgör det försöken att lösa Ukrainakrisen politiskt och diplomatiskt.

"Strategiskt viktigt"

Det var i september som det danska beskedet om fabriken, som kommer att ligga nära Skrydstrup på Sønderjylland, gavs till känna.

I måndagst togs det första spadtaget.

– Med det första spadtaget säkras en strategiskt viktig produktionsanläggning till förmån för både Ukraina och Danmark, säger den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen i ett uttalande.

Hans föregångare Morten Bodskov har beskrivit fabriken som ett bidrag till kampen för Ukrainas frihet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Ambassadören: en del av kriget

Satsningen har dock väckt starka reaktioner i Ryssland.

När den danska regeringen tidigare i höstas gick ut med beskedet hävdade Vladimir Barbin, Rysslands ambassadör i Danmark och som återkommande spridit hätska budskap mot danskarna, att Danmark riskerar att uppfattas som en del av Ukrainakriget.

– Den ukrainska sidan har mycket öppet sagt att dessa missiler är avsedda att utföra attacker djupt inne i Ryssland. Köpenhamn vet detta, framhöll Barbin på Facebook vid tillfället.

LÄS MER: Kreml rasar över nordiskt beslut – ”tvingar oss agera”

Foto: Arctic Council Secretariat, Linnea Nordström 

Text: Redaktionen