Storkedja gör comeback i Sverige – stängde 50 butiker

2024 10 16

En populär butikskedja inom hälso- och skönhetsbranschen gör comeback i Sverige.

Det handlar om skönhetskedjan The Body Shop, som i våras meddelade att samtliga av bolagets 50 butiker stängs ner i Sverige.

Nu står det klart att tidigare anställda har köpt rättigheterna till The Body Shop i Sverige och Danmark.

Kedjan är därmed tillbaka på den svenska marknaden.

– Efter en nyligen global ägarförändring är The Body Shop tillbaka på banan med förnyad kraft, och i Sverige och Danmark blir det nu med svenska och danska ägare vid rodret, framhåller skönhetsbolaget i ett uttalande.

Nya butiker

Ägargruppen består bland annat av två tidigare verkställande direktörer, Mark Hermann och Cecilia Daun. Övriga två medlemmar är Alexis Tchikladzé och Nina Juul, som båda har lång erfarenhet av skönhetsbranscher.

Tillsammans siktar ägargruppen på att etablera The Body Shop på nytt i Danmark och Sverige.

De vill bygga upp en ny webbshop och återställa kunddatabasen. Målsättningen är att lansera den nya webbutiken i början av november. I samma veva hoppas ägarna kunna öppna flaggskeppsbutiker i Malmö och Stockholm.

– Världen behöver ett värdebaserat varumärke som The Body Shop och kunderna förtjänar effektiva och innovativa produkter med ordentlig etik till rättvisa priser, säger medägaren och vd:n Mark Hermann.

– Vi är eldsjälar som har tagit oss an stora uppgifter tidigare och inte är rädda för att kavla upp ärmarna. Vi tror på att det kan vara professionellt att ha roligt, så vi värnar om en kultur med plats för mod, olikheter och galna idéer.

Krisartat år

The Body Shop har tampats med ekonomiska bekymmer under en längre tid.

Kedjan har lagt ner e-handeln och flera butiker har tvingats slå igen dörrarna runt om i världen. I Storbritannien har bolaget tvingats stänga ner varannan butik.

I Sverige stängdes 50 butiker, men ett 20-tal affärer har drivits vidare som fristående butiker.

De nya ägarna lovar att stödja butikerna.

– Något av det första head franchiseägarna kommer att ta itu med är att stödja de nuvarande 20+ privatägda butikerna (franchise), som har kämpat en tapper kamp.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen