Storm rör sig mot Sverige

2023 08 29

Som högst uppmätte de kraftiga vindarna 34 meter per sekund.

Stormen orsakade stora skador både på land och ute till havs.

Det brittiska  kryssningsfartyget Britannia kolliderade med ett fraktfartyg på grund av ovädret.

Flydde för livet 

61-åriga Emma Abrahamsson från Löddeköpinge upplevde stormen.  Hon är på semester i Port de Andratx som ligger i den sydvästra delen av ön.

När hon var ute och promenerade drog stormen in över semesterparadiset.

– Vi såg att det var en mörk horisont och sa att ”nu får vi vända om”, för vi hade en kvarts promenad hem. Men vi hann inte mer än två minuter så kom stolar flygande, min man fick en stor blomkruka i ryggen. Vi flydde för livet, det gick knappt att stå upp, berättar hon för Aftonbladet.

Rör sig mot Sverige

Nu rör sig det spanska lågtrycket mot Sverige.

Det uppger SVT:s meteorolog Nils Holmqvist.

Prognosen ser dock betydligt bättre ut för Sverige.

De kraftiga vindarna väntas avta när stormen rör sig norrut.

Sverige kommer troligtvis att få uppleva lågtrycket i försvagad form, men ostadigare väder väntas.

Det betonar Nils Holmqvist.  

– Bortåt mitten av veckan kommer det här lågtrycket vandra in till oss, så det kommer fortsatt vara ostadigt väder säger meteorologen till SVT.

Räkna med kyligare väder

SMHI räknar även med att lågtrycket når Sverige i mitten av veckan.

– På onsdag kommer ett nytt lågtryck in över Östersjön söderifrån. Framförallt under natten till onsdag kan det bli en del regn över Götaland och östra Svealand, möjligen med åska. Onsdagen i övrigt bjuder på mycket moln och lokala skurar, framhåller väderinstitutet på sin hemsida.

Vidare uppger SMHI att prognosen för torsdagen är något osäkrare.

– Troligtvis rör sig lågtrycket med tillhörande regnområde in över östra delar av Norrland, samtidigt som ett annat område med regn rör sig in västerifrån över Götaland.

Foto: N. Sharafutdinov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen