8 april 2026

Storm rör sig mot Sverige

2023 08 29

En våldsam storm chockade den spanska turistön Mallorca på söndagen.

Som högst uppmätte de kraftiga vindarna 34 meter per sekund.

Stormen orsakade stora skador både på land och ute till havs.

Det brittiska  kryssningsfartyget Britannia kolliderade med ett fraktfartyg på grund av ovädret.

Flydde för livet 

61-åriga Emma Abrahamsson från Löddeköpinge upplevde stormen.  Hon är på semester i Port de Andratx som ligger i den sydvästra delen av ön.

När hon var ute och promenerade drog stormen in över semesterparadiset.

– Vi såg att det var en mörk horisont och sa att ”nu får vi vända om”, för vi hade en kvarts promenad hem. Men vi hann inte mer än två minuter så kom stolar flygande, min man fick en stor blomkruka i ryggen. Vi flydde för livet, det gick knappt att stå upp, berättar hon för Aftonbladet.

Rör sig mot Sverige

Nu rör sig det spanska lågtrycket mot Sverige.

Det uppger SVT:s meteorolog Nils Holmqvist.

Prognosen ser dock betydligt bättre ut för Sverige.

De kraftiga vindarna väntas avta när stormen rör sig norrut.

Sverige kommer troligtvis att få uppleva lågtrycket i försvagad form, men ostadigare väder väntas.

Det betonar Nils Holmqvist.  

– Bortåt mitten av veckan kommer det här lågtrycket vandra in till oss, så det kommer fortsatt vara ostadigt väder säger meteorologen till SVT.

Räkna med kyligare väder

SMHI räknar även med att lågtrycket når Sverige i mitten av veckan.

– På onsdag kommer ett nytt lågtryck in över Östersjön söderifrån. Framförallt under natten till onsdag kan det bli en del regn över Götaland och östra Svealand, möjligen med åska. Onsdagen i övrigt bjuder på mycket moln och lokala skurar, framhåller väderinstitutet på sin hemsida.

Vidare uppger SMHI att prognosen för torsdagen är något osäkrare.

– Troligtvis rör sig lågtrycket med tillhörande regnområde in över östra delar av Norrland, samtidigt som ett annat område med regn rör sig in västerifrån över Götaland.

Foto: N. Sharafutdinov

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen