Lögn sprids om svenska förskolor

2023 09 19

Falska rykten sprids om svenska förskolor.

Det varnar tre storstadskommuner för, rapporterar SR Ekot.

Enligt kommunerna hävdas det felaktigt att svenska förskolor bedriver sexualundervisning.

Falska rykten sprids i debattartiklar och på sociala medier.

Det handlar om påstående om att Skolverket sexualiserar barn och att en ny läroplan uppmuntrar till att barn ska ”utforska sin sexualitet”.

– Bakom inläggen står privata konton och en sajt som själva beskriver sig som ett ”föräldrarinitiativ”, uppger Ekot.

Vårdnadshavare hör av sig

På sociala medier påstås det bland annat att sex- och samlevnadsböcker används på förskolor i Sverige.

Det uppger Göteborgs förskoleförvaltning för SVT Nyheter.

– Jag tycker det är allvarligt och ser detta som ett led i desinformation som finns och riktas både till förskolan och socialtjänsten för att det påverkar tilliten i samhället.

– Det har varit vårdnadshavare som har hört av sig till rektorer och medarbetare i barngrupper, förskolelärare, barnskötare med oro och frågor om de här böckerna, säger Johan Forsstrand, utbildningschef på förskoleförvaltningen i nordöstra Göteborg, till tv-kanalen.

Går ut med varning

Även Borås kommun har nåtts av den falska ryktesspridningen.

Enligt Borås Centrum för kunskap och säkerhet sprids flera filmklipp på sociala medier, rapporterar SVT.

Exakt hur stor spridning klippen har fått är svårt att avgöra, men filmerna har delats av minst tre konton som tillsammans samlar över 100 000 följare.

Inget nytt fenomen

Skolverket uppger att ryktesspridningen inte är ett nytt fenomen.

Enligt myndigheten har liknande rykten florerat de senaste åren.

– Vi känner till att det sprids falska påståenden om innehållet i förskolans läroplan. Det är allvarligt eftersom de här felaktigheterna gör att föräldrar och andra anhöriga blir oroade helt i onödan, säger Ingrid Essegård, undervisningsråd på Skolverket.

Foto: BBC Creative

Text: Redaktionen

Sålde slut på ett dygn – kostar 8 000 kronor hos Elgiganten

2026 03 25

Elgiganten upplever en sällan skådad rusning.

Det finns få svenskar som inte har en relation till Lego. Antingen har de klassiska byggklossarna, som fängslat generationer med underhållning som varar i timmar, funnits i skolan eller hemma i hushållet.

Över tid har dock leksaksjätten ändrat sin strategi när det kommer till marknadsföring.

Från barnleksaker har Lego blivit till ett uppskattat varumärke även bland äldre – i synnerhet när det kommer till nostalgiska kulturfenomen.

Nu meddelar Elgiganten att ett nytt sådant Legoset har sålt slut på bara ett dygn – trots att det kostade så mycket som 8 000 kronor.

Sålt slut på ett dygn

Pokémonrenässansen är det få som har missat.

När Lego släppte förbokningen av sitt nya premiumset med Pokémon sålde det slut på under ett dygn – trots en prislapp på omkring 8 000 svenska kronor.

– Vi ser ett enormt intresse, särskilt i premiumsegmentet där starka varumärken möter ett stort samlarvärde, säger Elgigantens gaming-ansvarige Alexander Åberg i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Nästan 7 000 bitar

De senaste åren har Lego satsat på mer komplexa och dyra set riktade mot vuxna fans och samlare.

I år, när Pokémon firar 30 år, lanserar Lego en ny serie Pokémon-sets.

Det mest eftertraktade setet består av 6 838 bitar och tar enligt tidiga byggare över två dagar att färdigställa.

Förutom det har Lego även tagit fram ett Pikachu- och ett Eevee-set på 2 050 bitar respektive 587 bitar, och nästa vecka inleds förbokningen av set med klassikerna Venusaur, Charizard och Blastoise.

Det kommer knappast minska på trycket.

– När ett set i den här prisklassen säljer slut på så kort tid visar det hur stor efterfrågan är. Med tanke på hur tidigare Legolanseringar har gått, räknar vi med ett högt tryck även när det här setet öppnar för förbokning, säger Alexander Åberg.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket svänger – hushåll slipper betala

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

– Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen