28 december 2025

Stort bakslag för svensk vindkraft

2024 08 31

En ny rapport visar att det går riktigt trögt för svensk vindkraft just nu.

Sedan tidigare har klagomål kommit in angående processen vad gäller upprättandet av nya vindkraftsparker.

Byråkrati och utredningar har satt käppar i hjulen menar många, och nu visar en ny rapport att i princip alla vindkraftsprojekt stoppades under första halvåret 2024.

Det framhåller branschorganisationen Svensk vindenergi i ett pressmeddelande.

Kommunalt veto och försvaret

Det finns olika anledningar till att projekten stoppas, förklarar branschorganisationen.

– Det kommunala vetot och Försvarsmakten stoppade nästan alla aktuella vindkraftsprojekt under 2024 års första halva.

– Samtidigt var det kommunala vetot den främsta anledningen till att ingen av de elva ansökningar om vindkraft på land och i territorialhavet som slutligt avgjordes under första halvåret fick tillstånd.

“Är allvarligt”

Svensk vindenergis vd Daniel Badman ser allvarligt på situationen.

– Det är så klart allvarligt att så mycket möjlig ny svensk elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger han.

– Regeringen har möjligheten att förändra förutsättningarna genom att snabbt genomföra förslag som stärker rättssäkerheten och ger incitament till kommuner och närboende som bidrar till Sveriges elektrifiering.

“Måste genomföra reformer”

Daniel Badman fortsätter.

– Om regeringen inte genomför reformer snabbt riskerar den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige som framförallt industri- och transportsektorerna efterfrågar att inte hända vare sig till år 2030 eller 2035. Då riskeras svensk konkurrenskraft.

Två kärnreaktorer

Svensk vindenergi framhåller att elva vindkraftprojekt som stoppades skulle kunna motsvara två av Sveriges kärnkraftsreaktorer.

– Ansökningarna gällde tio landbaserade vindkraftsprojekt och ett i territorialhavet. 

– Det kommunala vetot stoppade sex av dessa ansökningar. De elva projekten hade kunnat producera ca 16,7 TWh, vilket motsvarar två av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer.

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


22 februari 2026

Brittiskt förslag: Skicka trupper omedelbart

2026 02 22

Storbritannien föreslås skicka soldater.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson anser att landet bör skicka trupper till Ukraina.

Han tycker inte att man ska invänta ett eldupphör.

”Varför inte göra det nu?”

Boris Johnson var Storbritanniens premiärminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Nu menar han att Storbritannien och andra europeiska länder borde göra mer för att stödja det krigsdrabbade landet.

Johnson föreslår att Ukrainas allierade bör ”slå om en strömbrytare” i Vladimir Putins huvud – genom att omedelbart skicka trupper.

Dessa bör skickas till säkra områden i Ukraina, menar han, utan att man inväntar krigets slut.

– Ja, jag tror, du vet, om vi är villiga att göra det i samband med ett eldupphör, vilket naturligtvis lägger hela initiativet, all makt i Putins händer, varför inte göra det nu? säger Boris Johnson till BBC.

Soldaterna bör alltså sättas in i icke-stridande roller, menar han.

– Det finns ingen logisk anledning som jag kan se till varför vi inte skulle skicka fredliga markstyrkor dit för att visa vårt stöd, vårt konstitutionella stöd för ett fritt, självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

”Upp till Putin att bestämma?”

Det handlar om en politisk och principiell markering, menar den brittiske tidigare premiärministern.

– Det handlar om huruvida Ukraina är ett fritt land eller inte. Om det är en vasallstat till Ryssland, vilket är vad Putin vill, så är det uppenbarligen upp till Putin att bestämma vem som kommer till hans land. Om det inte är det, är det upp till ukrainarna, säger Boris Johnson till kanalen.

Det brittiska försvarsministeriet har kommenterat Johnsons förslag, men utan att svara på om det skulle kunna vara aktuellt att skicka trupper redan idag.

– Vi är stolta över det brittiska ledarskapet i Ukraina – att stödja kampen idag och arbeta för att säkra freden imorgon, säger en talesperson för ministeriet.

– Det är därför denna regering ger det högsta militära stödet någonsin, inklusive ett nyligen genomfört luftförsvarspaket på en halv miljard pund så sent som förra veckan, vilket påskyndar 200 miljoner pund för den brittiska militären att förbereda sig för eventuell utplacering i Ukraina, och samarbetar med över 30 nationer genom den Storbritannien-ledda Coalition of the Willing, säger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Caitlin Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen