Stort larm från Ukraina – första gången under kriget

2024 10 01

En strategiskt viktig stad i sydöstra Ukraina är på väg att falla till Ryssland.

Det rör sig om staden Vuhledar i Donetskregionen.

Ryska styrkor har försökt erövra den strategiskt viktiga staden i två år.

Nu ser man ut att lyckas med bedriften.

Den ryska armén har tagit sig långt in i staden, enligt Donetsk guvernör Vadym Filajskin.

I en kommentar till Reuters beskriver han situationen som ”extremt svår”.

– Fienden har nästan nått de centrala delarna av staden.

Filajskin betonar dock att strider pågår. De ukrainska försvararna har inte kapitulerat.

Kan fortsätta avancera

Vuhledar har beskrivits som ”en nyckelpunkt” och en ”viktig fästning” i Ukrainas försvar i sydöstra delen av Donetsk. Om staden faller vore det en betydande framgång för Ryssland och ett svidande bakslag för Ukraina.

– Potentiellt kan en förlust av Vuhledar hota säkerheten för hela den sydvästra delen av Donetskregionen som ännu inte är under rysk kontroll, säger militärexperten Federico Borsari, vid Centre for European Policy Analysis (CEPA), till Kyiv Independent.

Borsari berättar att ryssarna skulle kunna avancera mot den södra flanken av Pokrovsk om Vuhledar faller. Pokrovsk är en annan strategiskt viktig stad i Donetskregionen som ryska styrkor försökt inta i flera månader.

Dmytro Zhmaylo, chef vid säkerhetsorganisationen Ukrainian Security and Cooperation Centre, gör en liknande bedömning.

– Ryssland har länge uppgett att målsättningen är att ockupera hela Donetsk. Vuhledar är en av städerna som stått i vägen för det, säger han till tidningen.

Heroiskt försvar

Ukrainas 72:a mekaniserade brigad har försvarat Vuhledar i 20 månader.

I nästan två år har brigaden stoppat den ryska arméns framryckningar mot staden, men nu tyder det mesta på att ukrainarna tvingas dra sig tillbaka.

– Attackerna mot Vuhledar är mer intensiva än på något annat ställe längs fronten. Det är ryssarnas nyckel för att bryta igenom våra defensiva linjer, och vi har inga motåtgärder att sätta in, säger den ukrainske militäranalytikern Oleksandr Kovalenko till oberoende Moscow Times.

Det största hotet mot försvararna av staden är om ryssarna lyckas skära av motorvägen som förbinder Vuhledar med Bohoyavlenka, en stad som ligger sex kilometer norr om Vuhledar.

– Om motorvägen skärs av kan det bli katastrofalt för ukrainska styrkor. Om soldaterna inte har tillgång till vägen måste de dra sig tillbaka genom öppna fält. Det blir en mycket svårare uppgift som kan leda till stora förluster, säger Kovalenko till tidningen.

De flesta av Vuhledars nästan 15 000 invånare har evakuerats, men över 100 av dem är fortfarande instängda i staden. Alla barn har dock evakuerats.

Foto: Вадим Філашкін: У Вугледарі залишилось близько 100 людей, які навідріз відмовляються виїжджати

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen