Stort larm från Ukraina – första gången under kriget

2024 10 01

En strategiskt viktig stad i sydöstra Ukraina är på väg att falla till Ryssland.

Det rör sig om staden Vuhledar i Donetskregionen.

Ryska styrkor har försökt erövra den strategiskt viktiga staden i två år.

Nu ser man ut att lyckas med bedriften.

Den ryska armén har tagit sig långt in i staden, enligt Donetsk guvernör Vadym Filajskin.

I en kommentar till Reuters beskriver han situationen som ”extremt svår”.

– Fienden har nästan nått de centrala delarna av staden.

Filajskin betonar dock att strider pågår. De ukrainska försvararna har inte kapitulerat.

Kan fortsätta avancera

Vuhledar har beskrivits som ”en nyckelpunkt” och en ”viktig fästning” i Ukrainas försvar i sydöstra delen av Donetsk. Om staden faller vore det en betydande framgång för Ryssland och ett svidande bakslag för Ukraina.

– Potentiellt kan en förlust av Vuhledar hota säkerheten för hela den sydvästra delen av Donetskregionen som ännu inte är under rysk kontroll, säger militärexperten Federico Borsari, vid Centre for European Policy Analysis (CEPA), till Kyiv Independent.

Borsari berättar att ryssarna skulle kunna avancera mot den södra flanken av Pokrovsk om Vuhledar faller. Pokrovsk är en annan strategiskt viktig stad i Donetskregionen som ryska styrkor försökt inta i flera månader.

Dmytro Zhmaylo, chef vid säkerhetsorganisationen Ukrainian Security and Cooperation Centre, gör en liknande bedömning.

– Ryssland har länge uppgett att målsättningen är att ockupera hela Donetsk. Vuhledar är en av städerna som stått i vägen för det, säger han till tidningen.

Heroiskt försvar

Ukrainas 72:a mekaniserade brigad har försvarat Vuhledar i 20 månader.

I nästan två år har brigaden stoppat den ryska arméns framryckningar mot staden, men nu tyder det mesta på att ukrainarna tvingas dra sig tillbaka.

– Attackerna mot Vuhledar är mer intensiva än på något annat ställe längs fronten. Det är ryssarnas nyckel för att bryta igenom våra defensiva linjer, och vi har inga motåtgärder att sätta in, säger den ukrainske militäranalytikern Oleksandr Kovalenko till oberoende Moscow Times.

Det största hotet mot försvararna av staden är om ryssarna lyckas skära av motorvägen som förbinder Vuhledar med Bohoyavlenka, en stad som ligger sex kilometer norr om Vuhledar.

– Om motorvägen skärs av kan det bli katastrofalt för ukrainska styrkor. Om soldaterna inte har tillgång till vägen måste de dra sig tillbaka genom öppna fält. Det blir en mycket svårare uppgift som kan leda till stora förluster, säger Kovalenko till tidningen.

De flesta av Vuhledars nästan 15 000 invånare har evakuerats, men över 100 av dem är fortfarande instängda i staden. Alla barn har dock evakuerats.

Foto: Вадим Філашкін: У Вугледарі залишилось близько 100 людей, які навідріз відмовляються виїжджати

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen