Stort larm från Ukraina – första gången under kriget

2024 10 01

En strategiskt viktig stad i sydöstra Ukraina är på väg att falla till Ryssland.

Det rör sig om staden Vuhledar i Donetskregionen.

Ryska styrkor har försökt erövra den strategiskt viktiga staden i två år.

Nu ser man ut att lyckas med bedriften.

Den ryska armén har tagit sig långt in i staden, enligt Donetsk guvernör Vadym Filajskin.

I en kommentar till Reuters beskriver han situationen som ”extremt svår”.

– Fienden har nästan nått de centrala delarna av staden.

Filajskin betonar dock att strider pågår. De ukrainska försvararna har inte kapitulerat.

Kan fortsätta avancera

Vuhledar har beskrivits som ”en nyckelpunkt” och en ”viktig fästning” i Ukrainas försvar i sydöstra delen av Donetsk. Om staden faller vore det en betydande framgång för Ryssland och ett svidande bakslag för Ukraina.

– Potentiellt kan en förlust av Vuhledar hota säkerheten för hela den sydvästra delen av Donetskregionen som ännu inte är under rysk kontroll, säger militärexperten Federico Borsari, vid Centre for European Policy Analysis (CEPA), till Kyiv Independent.

Borsari berättar att ryssarna skulle kunna avancera mot den södra flanken av Pokrovsk om Vuhledar faller. Pokrovsk är en annan strategiskt viktig stad i Donetskregionen som ryska styrkor försökt inta i flera månader.

Dmytro Zhmaylo, chef vid säkerhetsorganisationen Ukrainian Security and Cooperation Centre, gör en liknande bedömning.

– Ryssland har länge uppgett att målsättningen är att ockupera hela Donetsk. Vuhledar är en av städerna som stått i vägen för det, säger han till tidningen.

Heroiskt försvar

Ukrainas 72:a mekaniserade brigad har försvarat Vuhledar i 20 månader.

I nästan två år har brigaden stoppat den ryska arméns framryckningar mot staden, men nu tyder det mesta på att ukrainarna tvingas dra sig tillbaka.

– Attackerna mot Vuhledar är mer intensiva än på något annat ställe längs fronten. Det är ryssarnas nyckel för att bryta igenom våra defensiva linjer, och vi har inga motåtgärder att sätta in, säger den ukrainske militäranalytikern Oleksandr Kovalenko till oberoende Moscow Times.

Det största hotet mot försvararna av staden är om ryssarna lyckas skära av motorvägen som förbinder Vuhledar med Bohoyavlenka, en stad som ligger sex kilometer norr om Vuhledar.

– Om motorvägen skärs av kan det bli katastrofalt för ukrainska styrkor. Om soldaterna inte har tillgång till vägen måste de dra sig tillbaka genom öppna fält. Det blir en mycket svårare uppgift som kan leda till stora förluster, säger Kovalenko till tidningen.

De flesta av Vuhledars nästan 15 000 invånare har evakuerats, men över 100 av dem är fortfarande instängda i staden. Alla barn har dock evakuerats.

Foto: Вадим Філашкін: У Вугледарі залишилось близько 100 людей, які навідріз відмовляються виїжджати

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen