Stort larm från Ukraina – första gången under kriget

2024 10 01

En strategiskt viktig stad i sydöstra Ukraina är på väg att falla till Ryssland.

Det rör sig om staden Vuhledar i Donetskregionen.

Ryska styrkor har försökt erövra den strategiskt viktiga staden i två år.

Nu ser man ut att lyckas med bedriften.

Den ryska armén har tagit sig långt in i staden, enligt Donetsk guvernör Vadym Filajskin.

I en kommentar till Reuters beskriver han situationen som ”extremt svår”.

– Fienden har nästan nått de centrala delarna av staden.

Filajskin betonar dock att strider pågår. De ukrainska försvararna har inte kapitulerat.

Kan fortsätta avancera

Vuhledar har beskrivits som ”en nyckelpunkt” och en ”viktig fästning” i Ukrainas försvar i sydöstra delen av Donetsk. Om staden faller vore det en betydande framgång för Ryssland och ett svidande bakslag för Ukraina.

– Potentiellt kan en förlust av Vuhledar hota säkerheten för hela den sydvästra delen av Donetskregionen som ännu inte är under rysk kontroll, säger militärexperten Federico Borsari, vid Centre for European Policy Analysis (CEPA), till Kyiv Independent.

Borsari berättar att ryssarna skulle kunna avancera mot den södra flanken av Pokrovsk om Vuhledar faller. Pokrovsk är en annan strategiskt viktig stad i Donetskregionen som ryska styrkor försökt inta i flera månader.

Dmytro Zhmaylo, chef vid säkerhetsorganisationen Ukrainian Security and Cooperation Centre, gör en liknande bedömning.

– Ryssland har länge uppgett att målsättningen är att ockupera hela Donetsk. Vuhledar är en av städerna som stått i vägen för det, säger han till tidningen.

Heroiskt försvar

Ukrainas 72:a mekaniserade brigad har försvarat Vuhledar i 20 månader.

I nästan två år har brigaden stoppat den ryska arméns framryckningar mot staden, men nu tyder det mesta på att ukrainarna tvingas dra sig tillbaka.

– Attackerna mot Vuhledar är mer intensiva än på något annat ställe längs fronten. Det är ryssarnas nyckel för att bryta igenom våra defensiva linjer, och vi har inga motåtgärder att sätta in, säger den ukrainske militäranalytikern Oleksandr Kovalenko till oberoende Moscow Times.

Det största hotet mot försvararna av staden är om ryssarna lyckas skära av motorvägen som förbinder Vuhledar med Bohoyavlenka, en stad som ligger sex kilometer norr om Vuhledar.

– Om motorvägen skärs av kan det bli katastrofalt för ukrainska styrkor. Om soldaterna inte har tillgång till vägen måste de dra sig tillbaka genom öppna fält. Det blir en mycket svårare uppgift som kan leda till stora förluster, säger Kovalenko till tidningen.

De flesta av Vuhledars nästan 15 000 invånare har evakuerats, men över 100 av dem är fortfarande instängda i staden. Alla barn har dock evakuerats.

Foto: Вадим Філашкін: У Вугледарі залишилось близько 100 людей, які навідріз відмовляються виїжджати

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen