Stort larm om hämtmat – många kunder drabbade

2025 04 22

Hämtmat har blivit grund för en “allvarlig och oroande” utveckling i Sverige.

Att beställa hämtmat har blivit mycket populärt i Sverige.

Men det är också allt fler som hamnar hos Kronofogden på grund av skulder kopplat till hämtmat, till följd av att man väljer att betala via faktura eller delbetalning, rapporterar SR.

Siffran för antalet drabbade har fördubblats under tre års tid och bara i år har 800 kunder fastnat hos Kronofogden – på grund av att man köpt hämtmat men inte kunnat betala för den.

Det är redan hälften av förra årets totala siffra.

– Mycket allvarligt och oroande, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, till radion.

– Då har det troligtvis gått så långt att man inte klarar av att betala sina andra ekonomiska åtaganden.

"Lätt att tappa kontrollen"

David Vuleta understryker att folk prioriterar hyra, el och mat. Om då skulder för hämtmat skickas till Kronofogden är det en signal om att även andra ekonomiska åtaganden är i fara.

Moa Langermark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, delar oron.

Att antalet personer som köper hämtmat och hamnat hos Kronofogden är oroväckande, menar hon.

– Det är viktigt att när man tar på faktura att man säkerställer att det är något man kan betala i framtiden. Det är lätt att tappa kontrollen när man inte betalar direkt, säger hon till SR.

LÄS MER: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert – enligt Nordea

Skuldberget har fördubblats

I början av året konstaterade Kronofogden att skulderna hos myndigheten generellt fortsätter att öka i hög takt.

Summan var i januari 19 miljarder högre än förra året vid motsvarande tid.

Det motsvarar en ökning med 52 miljoner kronor om dagen och totalt sett en fördubbling sedan tio år tillbaka.

Fredrik Rosengren, rikskronofogde, kallar situationen “både oroande och allvarligt”.

– Det har varit några år med tufft ekonomiskt läge, med ökande priser och räntehöjningar. Ökningen av skulder visar tydligt att svenska hushåll har svårt att få sina pengar att räcka till, och allt fler har problem med att betala sina räkningar. Vi vet att många av dem som har skulder hos oss blir kvar länge, och de har svårt att komma ur sin situation även om tiderna blir bättre, sade rikskronofogde Fredrik Rosengren i ett uttalande då.

"Agera snabbt"

Hämtmat har tidigare inte nämnts som en av de vanligaste skulderna. Istället handlar det om skatteskulder, underhållsstöd, fordonsrelaterade skulder, studiemedel samt skulder relaterade till konsumtion som lån och krediter.

– Fler personer får allt större skulder, och det är en alarmerande trend. Det är viktigt att agera snabbt om du inte kan betala en räkning, säger Davor Vuleta i ett pressmeddelande.

Foto: Dealdrop.com resp Foodora

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen