Stort larm om hämtmat – många kunder drabbade

2025 04 22

Hämtmat har blivit grund för en “allvarlig och oroande” utveckling i Sverige.

Att beställa hämtmat har blivit mycket populärt i Sverige.

Men det är också allt fler som hamnar hos Kronofogden på grund av skulder kopplat till hämtmat, till följd av att man väljer att betala via faktura eller delbetalning, rapporterar SR.

Siffran för antalet drabbade har fördubblats under tre års tid och bara i år har 800 kunder fastnat hos Kronofogden – på grund av att man köpt hämtmat men inte kunnat betala för den.

Det är redan hälften av förra årets totala siffra.

– Mycket allvarligt och oroande, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, till radion.

– Då har det troligtvis gått så långt att man inte klarar av att betala sina andra ekonomiska åtaganden.

"Lätt att tappa kontrollen"

David Vuleta understryker att folk prioriterar hyra, el och mat. Om då skulder för hämtmat skickas till Kronofogden är det en signal om att även andra ekonomiska åtaganden är i fara.

Moa Langermark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, delar oron.

Att antalet personer som köper hämtmat och hamnat hos Kronofogden är oroväckande, menar hon.

– Det är viktigt att när man tar på faktura att man säkerställer att det är något man kan betala i framtiden. Det är lätt att tappa kontrollen när man inte betalar direkt, säger hon till SR.

LÄS MER: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert – enligt Nordea

Skuldberget har fördubblats

I början av året konstaterade Kronofogden att skulderna hos myndigheten generellt fortsätter att öka i hög takt.

Summan var i januari 19 miljarder högre än förra året vid motsvarande tid.

Det motsvarar en ökning med 52 miljoner kronor om dagen och totalt sett en fördubbling sedan tio år tillbaka.

Fredrik Rosengren, rikskronofogde, kallar situationen “både oroande och allvarligt”.

– Det har varit några år med tufft ekonomiskt läge, med ökande priser och räntehöjningar. Ökningen av skulder visar tydligt att svenska hushåll har svårt att få sina pengar att räcka till, och allt fler har problem med att betala sina räkningar. Vi vet att många av dem som har skulder hos oss blir kvar länge, och de har svårt att komma ur sin situation även om tiderna blir bättre, sade rikskronofogde Fredrik Rosengren i ett uttalande då.

"Agera snabbt"

Hämtmat har tidigare inte nämnts som en av de vanligaste skulderna. Istället handlar det om skatteskulder, underhållsstöd, fordonsrelaterade skulder, studiemedel samt skulder relaterade till konsumtion som lån och krediter.

– Fler personer får allt större skulder, och det är en alarmerande trend. Det är viktigt att agera snabbt om du inte kan betala en räkning, säger Davor Vuleta i ett pressmeddelande.

Foto: Dealdrop.com resp Foodora

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen