Stort larm om hämtmat – många kunder drabbade

2025 04 22

Hämtmat har blivit grund för en “allvarlig och oroande” utveckling i Sverige.

Att beställa hämtmat har blivit mycket populärt i Sverige.

Men det är också allt fler som hamnar hos Kronofogden på grund av skulder kopplat till hämtmat, till följd av att man väljer att betala via faktura eller delbetalning, rapporterar SR.

Siffran för antalet drabbade har fördubblats under tre års tid och bara i år har 800 kunder fastnat hos Kronofogden – på grund av att man köpt hämtmat men inte kunnat betala för den.

Det är redan hälften av förra årets totala siffra.

– Mycket allvarligt och oroande, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, till radion.

– Då har det troligtvis gått så långt att man inte klarar av att betala sina andra ekonomiska åtaganden.

"Lätt att tappa kontrollen"

David Vuleta understryker att folk prioriterar hyra, el och mat. Om då skulder för hämtmat skickas till Kronofogden är det en signal om att även andra ekonomiska åtaganden är i fara.

Moa Langermark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, delar oron.

Att antalet personer som köper hämtmat och hamnat hos Kronofogden är oroväckande, menar hon.

– Det är viktigt att när man tar på faktura att man säkerställer att det är något man kan betala i framtiden. Det är lätt att tappa kontrollen när man inte betalar direkt, säger hon till SR.

LÄS MER: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert – enligt Nordea

Skuldberget har fördubblats

I början av året konstaterade Kronofogden att skulderna hos myndigheten generellt fortsätter att öka i hög takt.

Summan var i januari 19 miljarder högre än förra året vid motsvarande tid.

Det motsvarar en ökning med 52 miljoner kronor om dagen och totalt sett en fördubbling sedan tio år tillbaka.

Fredrik Rosengren, rikskronofogde, kallar situationen “både oroande och allvarligt”.

– Det har varit några år med tufft ekonomiskt läge, med ökande priser och räntehöjningar. Ökningen av skulder visar tydligt att svenska hushåll har svårt att få sina pengar att räcka till, och allt fler har problem med att betala sina räkningar. Vi vet att många av dem som har skulder hos oss blir kvar länge, och de har svårt att komma ur sin situation även om tiderna blir bättre, sade rikskronofogde Fredrik Rosengren i ett uttalande då.

"Agera snabbt"

Hämtmat har tidigare inte nämnts som en av de vanligaste skulderna. Istället handlar det om skatteskulder, underhållsstöd, fordonsrelaterade skulder, studiemedel samt skulder relaterade till konsumtion som lån och krediter.

– Fler personer får allt större skulder, och det är en alarmerande trend. Det är viktigt att agera snabbt om du inte kan betala en räkning, säger Davor Vuleta i ett pressmeddelande.

Foto: Dealdrop.com resp Foodora

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen