Stort larm om hämtmat – många kunder drabbade

2025 04 22

Att beställa hämtmat har blivit mycket populärt i Sverige.

Men det är också allt fler som hamnar hos Kronofogden på grund av skulder kopplat till hämtmat, till följd av att man väljer att betala via faktura eller delbetalning, rapporterar SR.

Siffran för antalet drabbade har fördubblats under tre års tid och bara i år har 800 kunder fastnat hos Kronofogden – på grund av att man köpt hämtmat men inte kunnat betala för den.

Det är redan hälften av förra årets totala siffra.

– Mycket allvarligt och oroande, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, till radion.

– Då har det troligtvis gått så långt att man inte klarar av att betala sina andra ekonomiska åtaganden.

"Lätt att tappa kontrollen"

David Vuleta understryker att folk prioriterar hyra, el och mat. Om då skulder för hämtmat skickas till Kronofogden är det en signal om att även andra ekonomiska åtaganden är i fara.

Moa Langermark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, delar oron.

Att antalet personer som köper hämtmat och hamnat hos Kronofogden är oroväckande, menar hon.

– Det är viktigt att när man tar på faktura att man säkerställer att det är något man kan betala i framtiden. Det är lätt att tappa kontrollen när man inte betalar direkt, säger hon till SR.

LÄS MER: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert – enligt Nordea

Skuldberget har fördubblats

I början av året konstaterade Kronofogden att skulderna hos myndigheten generellt fortsätter att öka i hög takt.

Summan var i januari 19 miljarder högre än förra året vid motsvarande tid.

Det motsvarar en ökning med 52 miljoner kronor om dagen och totalt sett en fördubbling sedan tio år tillbaka.

Fredrik Rosengren, rikskronofogde, kallar situationen “både oroande och allvarligt”.

– Det har varit några år med tufft ekonomiskt läge, med ökande priser och räntehöjningar. Ökningen av skulder visar tydligt att svenska hushåll har svårt att få sina pengar att räcka till, och allt fler har problem med att betala sina räkningar. Vi vet att många av dem som har skulder hos oss blir kvar länge, och de har svårt att komma ur sin situation även om tiderna blir bättre, sade rikskronofogde Fredrik Rosengren i ett uttalande då.

"Agera snabbt"

Hämtmat har tidigare inte nämnts som en av de vanligaste skulderna. Istället handlar det om skatteskulder, underhållsstöd, fordonsrelaterade skulder, studiemedel samt skulder relaterade till konsumtion som lån och krediter.

– Fler personer får allt större skulder, och det är en alarmerande trend. Det är viktigt att agera snabbt om du inte kan betala en räkning, säger Davor Vuleta i ett pressmeddelande.

Foto: Dealdrop.com resp Foodora

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen