Stort steg mot Sveriges nästa kärnkraftsreaktor

2022 02 21

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor.

Det säger professor Janne Wallenius vid Kungliga Tekniska Högskolan efter dagens viktiga besked avseende energifrågan i Sverige.

Het fråga inför valet

I samband med de tillfälliga men kraftiga prishöjningarna på elpriset under vintern så har energifrågan blossat upp till en av de hetaste frågorna inom svensk politik lagom till valåret och nu går Energimyndigheten ut med ett viktigt besked i ämnet.

Modulär kärnkraftsreaktor

Energimyndigheten har beslutat att satsa 99 miljoner kronor på att bygga en ny testanläggning för kärnkraft i Oskarshamn i Kalmar län, rapporterar Ekot.

– Projektet går under titeln Solstice och ska utmynna i en elektriskt uppvärmd pilotanläggning i skala 1:56 av SEALER som är en liten modulär reaktor som kyls med bly, testas och demonstreras i Oskarshamn, uppger Energimyndigheten i dag.

Enormt steg för svensk kärnkraft

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor och mot en ny framtid för kärnkraften i Sverige och världen globalt, säger Janne Wallenius som är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och teknisk chef på företaget Blykalla som ingår i projektet.

Klar om två år

Den nya kärnreaktorn ska finansieras av staten och företaget Uniper och väntas stå klar för testning 2024. Det rör sig om en ny teknik med så kallade små, modulära reaktorer.

– Provreaktorn ska vara klar om två år och då ska vi köra en rad säkerhetstester, driftstester och materialtester i anläggningen, säger Janne Wallenius.

Bygga riktig reaktor

Med testresultaten som grund är planen sedan att lämna in en ansökan till strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga en riktig kärnreaktor.

Tekniken kan på sikt utvecklas till att bli en kostnadseffektiv fossilfri baskraft och på så vis bidra till att underlätta elektrifieringen för en omställning till ett fossilfritt samhälle, inte minst på global nivå, framhåller Energimyndigheten.

Lagras

– Genom att lösningen även kan producera vätgas med hög verkningsgrad, som lagras till tider då elbehovet är större än elproduktionen, möjliggör den ökad flexibilitet och stabilitet i elsystemet. Projektet är ett samarbete mellan Swedish Modular Reactors, Blykalla Reaktorer Stockholm AB, Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och forskare från KTH, uppger Energimyndigheten.

Satsar även på solkraft

Myndigheten meddelar även att man gör en mindre satsning på solkraft.

– Genom reglerbara växelriktare, batterier och ultrakondensatorer kopplat till innovativa AI-drivna reglersystem skapar Solkompaniet, tillsammans med Krafthem AB och Solgrid AS, en smart solelpark.

Runt om i världen

– Komponenterna finns idag men de har inte konfigurerats, testats och demonstrerats i en solelpark i större skala tidigare. Blir demonstrationen lyckad kan det möjliggöra en ökad mängd solel i både Sverige och andra delar av världen, framhåller Energimyndigheten.

Foto: Uniper Images

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen