Stort steg mot Sveriges nästa kärnkraftsreaktor

2022 02 21

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor.

Det säger professor Janne Wallenius vid Kungliga Tekniska Högskolan efter dagens viktiga besked avseende energifrågan i Sverige.

Het fråga inför valet

I samband med de tillfälliga men kraftiga prishöjningarna på elpriset under vintern så har energifrågan blossat upp till en av de hetaste frågorna inom svensk politik lagom till valåret och nu går Energimyndigheten ut med ett viktigt besked i ämnet.

Modulär kärnkraftsreaktor

Energimyndigheten har beslutat att satsa 99 miljoner kronor på att bygga en ny testanläggning för kärnkraft i Oskarshamn i Kalmar län, rapporterar Ekot.

– Projektet går under titeln Solstice och ska utmynna i en elektriskt uppvärmd pilotanläggning i skala 1:56 av SEALER som är en liten modulär reaktor som kyls med bly, testas och demonstreras i Oskarshamn, uppger Energimyndigheten i dag.

Enormt steg för svensk kärnkraft

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor och mot en ny framtid för kärnkraften i Sverige och världen globalt, säger Janne Wallenius som är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och teknisk chef på företaget Blykalla som ingår i projektet.

Klar om två år

Den nya kärnreaktorn ska finansieras av staten och företaget Uniper och väntas stå klar för testning 2024. Det rör sig om en ny teknik med så kallade små, modulära reaktorer.

– Provreaktorn ska vara klar om två år och då ska vi köra en rad säkerhetstester, driftstester och materialtester i anläggningen, säger Janne Wallenius.

Bygga riktig reaktor

Med testresultaten som grund är planen sedan att lämna in en ansökan till strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga en riktig kärnreaktor.

Tekniken kan på sikt utvecklas till att bli en kostnadseffektiv fossilfri baskraft och på så vis bidra till att underlätta elektrifieringen för en omställning till ett fossilfritt samhälle, inte minst på global nivå, framhåller Energimyndigheten.

Lagras

– Genom att lösningen även kan producera vätgas med hög verkningsgrad, som lagras till tider då elbehovet är större än elproduktionen, möjliggör den ökad flexibilitet och stabilitet i elsystemet. Projektet är ett samarbete mellan Swedish Modular Reactors, Blykalla Reaktorer Stockholm AB, Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och forskare från KTH, uppger Energimyndigheten.

Satsar även på solkraft

Myndigheten meddelar även att man gör en mindre satsning på solkraft.

– Genom reglerbara växelriktare, batterier och ultrakondensatorer kopplat till innovativa AI-drivna reglersystem skapar Solkompaniet, tillsammans med Krafthem AB och Solgrid AS, en smart solelpark.

Runt om i världen

– Komponenterna finns idag men de har inte konfigurerats, testats och demonstrerats i en solelpark i större skala tidigare. Blir demonstrationen lyckad kan det möjliggöra en ökad mängd solel i både Sverige och andra delar av världen, framhåller Energimyndigheten.

Foto: Uniper Images

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen