Stort steg mot Sveriges nästa kärnkraftsreaktor

2022 02 21

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor.

Det säger professor Janne Wallenius vid Kungliga Tekniska Högskolan efter dagens viktiga besked avseende energifrågan i Sverige.

Het fråga inför valet

I samband med de tillfälliga men kraftiga prishöjningarna på elpriset under vintern så har energifrågan blossat upp till en av de hetaste frågorna inom svensk politik lagom till valåret och nu går Energimyndigheten ut med ett viktigt besked i ämnet.

Modulär kärnkraftsreaktor

Energimyndigheten har beslutat att satsa 99 miljoner kronor på att bygga en ny testanläggning för kärnkraft i Oskarshamn i Kalmar län, rapporterar Ekot.

– Projektet går under titeln Solstice och ska utmynna i en elektriskt uppvärmd pilotanläggning i skala 1:56 av SEALER som är en liten modulär reaktor som kyls med bly, testas och demonstreras i Oskarshamn, uppger Energimyndigheten i dag.

Enormt steg för svensk kärnkraft

– Det här betyder att vi tar ett enormt stort steg framåt mot att bygga Sveriges nästa kärnreaktor och mot en ny framtid för kärnkraften i Sverige och världen globalt, säger Janne Wallenius som är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och teknisk chef på företaget Blykalla som ingår i projektet.

Klar om två år

Den nya kärnreaktorn ska finansieras av staten och företaget Uniper och väntas stå klar för testning 2024. Det rör sig om en ny teknik med så kallade små, modulära reaktorer.

– Provreaktorn ska vara klar om två år och då ska vi köra en rad säkerhetstester, driftstester och materialtester i anläggningen, säger Janne Wallenius.

Bygga riktig reaktor

Med testresultaten som grund är planen sedan att lämna in en ansökan till strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga en riktig kärnreaktor.

Tekniken kan på sikt utvecklas till att bli en kostnadseffektiv fossilfri baskraft och på så vis bidra till att underlätta elektrifieringen för en omställning till ett fossilfritt samhälle, inte minst på global nivå, framhåller Energimyndigheten.

Lagras

– Genom att lösningen även kan producera vätgas med hög verkningsgrad, som lagras till tider då elbehovet är större än elproduktionen, möjliggör den ökad flexibilitet och stabilitet i elsystemet. Projektet är ett samarbete mellan Swedish Modular Reactors, Blykalla Reaktorer Stockholm AB, Sydkraft Nuclear Power AB/Uniper och forskare från KTH, uppger Energimyndigheten.

Satsar även på solkraft

Myndigheten meddelar även att man gör en mindre satsning på solkraft.

– Genom reglerbara växelriktare, batterier och ultrakondensatorer kopplat till innovativa AI-drivna reglersystem skapar Solkompaniet, tillsammans med Krafthem AB och Solgrid AS, en smart solelpark.

Runt om i världen

– Komponenterna finns idag men de har inte konfigurerats, testats och demonstrerats i en solelpark i större skala tidigare. Blir demonstrationen lyckad kan det möjliggöra en ökad mängd solel i både Sverige och andra delar av världen, framhåller Energimyndigheten.

Foto: Uniper Images

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder.

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen.

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den.

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen