10feb26

Streamingjätte höjer priserna – här är nya prislappen

2025 10 06

En streamingjätte höjer priserna för sina kunder i Sverige.

HBO Max är en amerikansk streamingtjänst som säljs av flera svenska telekomföretag.

Hösten 2021 gick streamingtjänsten ut med en kampanj där nya användare erbjöds en livstidsrabatt på 50 procent.

Då var kostnaden 89 kronor per månad för abonnemanget, men de nya kunderna behövde bara betala hälften av det.

Nu höjs priset, för andra gången, för alla som hoppade på tåget under kampanjen.

Höjs från nästa månad

De nya priserna börjar gälla redan nästa månad.

– Från och med ditt nästa faktureringsdatum den 6 november 2025 eller senare höjs priset för ditt HBO Max-abonnemang. Ditt pris ändras från 64,50 kr/månad till 74,50 kr/månad, uppger företaget i ett mejlutskick till alla kunder.

HBO Max menar dock att den livslånga rabatten kvarstår, i relation till det ordinariepriset som också höjs.

– Erbjudandet du har gäller på det vid var tid gällande månadspriset för HBO Max.

Läs också: Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

Standardabonnemangen höjs också

Höjningen gäller inte bara kunderna med 50 procents livstidsrabatt, utan också de som betalar fullt pris.

Där höjs månadskostnaden från 129 kronor till 149 kronor.

Även användarvillkoren förändras i nästa månad.

– Våra användarvillkor har uppdaterats för att säkerställa att villkoren korrekt beskriver vår tjänst, för att tydliggöra de rättigheter som gäller för dig och för oss, och för att återspegla den senaste utvecklingen inom konsumenträtten, uppger HBO Max i mejlet.

Mer detaljerade

Användarvillkoren blir mer detaljerade.

– Detta innebär att de innehåller mer detaljer om visning av innehåll, våra tillgänglighetsfunktioner, en uppdaterad lista över enheter och operativsystem, skälen till att vi kan behöva göra ändringar i vår tjänst eller våra villkor i framtiden.

Anledningen till prisökningen uppges vara av hänsyn till företaget kostnader.

– Vi höjer priset med hänsyn till kostnader för förvärv, innehållsskapande och produktutveckling, för att vi ska kunna fortsätta investera i det kvalitetsinnehåll och den produktupplevelse vi strävar efter att erbjuda våra kunder.

Läs också: Renault tvingas till krisdrag

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen