13 oktober 2025

Strider i Ryssland

2023 09 28

En paramilitär grupp, som stödjer Ukraina, har korsat den ryska gränsen.

Strider pågår just nu i Belgorod-regionen som ligger i västra Ryssland.

Det rapporterar brittiska Sky News.

Gruppen som gått till attack kallar sig själva för "Ryska frihetslegionen”.  Medlemmarna är etniska ryssar som strider i solidaritet med Ukraina mot Putinregimens förtryck.

I ett meddelande på Telegram uppger gruppen att de har tagit sig in i den ryska regionen.

– För tillfället genomför den Ryska frihetslegionen anfallsoperationer i Belgorod-regionen i den Ryska federationen.

– Inga soldater har dödats eller skadats. Allt går enligt planen. 

Lovar att fortsätta

I ett separat inlägg skriver den paramilitära gruppen att de kommer fortsätta att ”befria Ryssland från Putins smuts”.

– Det pågår strider. Vi återkommer med fler detaljer.

– För Ryssland! För frihet!

Har attackerat förut

Det är inte första gången som gruppen tar sig över den ryska gränsen.

I maj gick Ryska frihetslegionen och en annan gerillagrupp till attack i Belgorod-regionen.

De hade med sig ett tiotal militär- och pansarfordon. 

Grupperna lyckades erövra en gränspost och flera byar. Det tog flera timmar innan den ryska armén hann reagera.

Målsättningen: Ta över regionhuvudstaden

En rysk medborgare som deltog i räden har berättat om händelseförloppet i en intervju med tidningen Novaya Gazeta.

I intervjun, som gjordes i slutet av maj, lovade han att gruppen skulle återvända.

– Vi lär oss hela tiden och vi blir starkare. Vi kommer att bli bättre och vi kommer att organisera nya räder, sa han och pekade ut ett tydligt mål för nästa räd på rysk mark.

– Vi vill erövra den regionala huvudstaden Belgorod.

– Fler kommer att vilja ansluta sig. De ställer upp. Vi får fler förfrågningar hela tiden, eftersom vi inte bara är en marginaliserad grupp. Vi är vältränade, väl förberedda och tungt beväpnade. Vi har ett stort stöd, sa soldaten till Novaya Gazeta.

Foto: Filip Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen


JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.  

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.  

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik. 

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare 

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen


27 nov 2025

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.  

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.  

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen