JUST NU: Struntar i Ukrainas vädjan – Förnyar gasavtal med Putin

2022 05 29

Trots alla insatser med sanktioner mot Putinregimen väljer nu ett av Europas länder att göra nya stora inköp av rysk gas.

Den ryska diktaturen finansierar sitt brutala krig mot Ukrainas folk med försäljning av olja och gas till omvärlden och inte minst till Europa.

Världens skarpaste sanktioner

De sanktioner som införts mot Ryssland bedöms vara världshistoriens mest omfattande sanktioner mot ett enskilt land och avser mer eller mindre alla varor och tjänster som kopplas till den ryska diktaturen.

Men de två allra viktigaste varorna är till stora delar fortfarande undantagna och det är olja och gas.

Lagt in högre växel
Orsaken är att flera europeiska länder är alltför beroende av rysk energi men samtidigt har EU nu lagt in en högre växel för att snarast fasa ut rysk energi och ersätta den med olja och gas från andra länder.

Ett annat alternativ som blir allt populärare är att även välja förnybara energikällor istället vilket gör att man minskar beroendet av olja och gas rent allmänt.

USA och UK ligger före

USA har redan stoppat import av rysk olja och Storbritannien avser att fasa ut den ryska oljan under 2022.

EU har ett förslag om att fasa ut rysk olja till nyåret 2022 men förslaget har ännu inte godkänts av bland andra Ungern.

Inlett snabb utfasning

Mycket pekar dock på att EU kommer att lyckas att stoppa rysk olja och många länder har redan inlett en relativt snabb utfasning.

Även europeiska länder utanför EU eftersträvar samma sak.

Men nu kommer besked om att ett av Europas länder gör precis tvärtom – och går på tvärs med övriga Europa trots alla vädjanden från Ukraina.

Ryssvänlig president

Det handlar om Serbien och dess ryssvänliga president Aleksandar Vucic som trots sin strävan att gå med i EU valt att göra upp med Ryssland.

– Jag kan inte berätta om priset nu, säger president Vucic efter att det på söndagen stod klart att Serbien säger ja till att köpa gas av Ryssland ytterligare tre år.

Affären blev klar efter att president Vucic genomfört ett telefonsamtal med Rysslands diktator Putin.

Det är känt att Putin försöker splittra Europa genom att locka med rejäla underpriser av rysk energi till regeringschefer som redan tidigare är Putinvänliga.

Tillsammans med Ungerns Orban

Vucic är tillsammans med Ungerns kontroversiella ledare Viktor Orban en av få regeringschefer i Europa som inte tar tydligt avstånd från Putinregimen.

Under det ryska kriget mot Ukraina har flera pro-ryska demonstrationer brutit ut i Serbien men även pro-ukrainska demonstrationer har ägt rum.

Tyskarna kämpar

Samtidigt kommer det besked från Tyskland om att man gör vad man kan för att minska sitt beroende av rysk olja.

– Det är bättre än tidigare år, säger Klaus Muller som är chef vid Tysklands energimyndighet med hänvisning till att de tyska energireserverna nu fylls på inför vintern.

Räcker inte

Men de nuvarande energidepåernas nivåer är fortfarande för låga för att klara av ett eventuellt stopp vad gäller rysk energi.

– De är fortfarande inte tillräckligt fyllda om vi plötsligt skulle erhålla mindre rysk gas, säger han till Deutsche Welle.

Foto Q Graaf och Russiand President Office

Text: Redaktionen 


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen