JUST NU: Struntar i Ukrainas vädjan – Förnyar gasavtal med Putin

2022 05 29

Trots alla insatser med sanktioner mot Putinregimen väljer nu ett av Europas länder att göra nya stora inköp av rysk gas.

Den ryska diktaturen finansierar sitt brutala krig mot Ukrainas folk med försäljning av olja och gas till omvärlden och inte minst till Europa.

Världens skarpaste sanktioner

De sanktioner som införts mot Ryssland bedöms vara världshistoriens mest omfattande sanktioner mot ett enskilt land och avser mer eller mindre alla varor och tjänster som kopplas till den ryska diktaturen.

Men de två allra viktigaste varorna är till stora delar fortfarande undantagna och det är olja och gas.

Lagt in högre växel
Orsaken är att flera europeiska länder är alltför beroende av rysk energi men samtidigt har EU nu lagt in en högre växel för att snarast fasa ut rysk energi och ersätta den med olja och gas från andra länder.

Ett annat alternativ som blir allt populärare är att även välja förnybara energikällor istället vilket gör att man minskar beroendet av olja och gas rent allmänt.

USA och UK ligger före

USA har redan stoppat import av rysk olja och Storbritannien avser att fasa ut den ryska oljan under 2022.

EU har ett förslag om att fasa ut rysk olja till nyåret 2022 men förslaget har ännu inte godkänts av bland andra Ungern.

Inlett snabb utfasning

Mycket pekar dock på att EU kommer att lyckas att stoppa rysk olja och många länder har redan inlett en relativt snabb utfasning.

Även europeiska länder utanför EU eftersträvar samma sak.

Men nu kommer besked om att ett av Europas länder gör precis tvärtom – och går på tvärs med övriga Europa trots alla vädjanden från Ukraina.

Ryssvänlig president

Det handlar om Serbien och dess ryssvänliga president Aleksandar Vucic som trots sin strävan att gå med i EU valt att göra upp med Ryssland.

– Jag kan inte berätta om priset nu, säger president Vucic efter att det på söndagen stod klart att Serbien säger ja till att köpa gas av Ryssland ytterligare tre år.

Affären blev klar efter att president Vucic genomfört ett telefonsamtal med Rysslands diktator Putin.

Det är känt att Putin försöker splittra Europa genom att locka med rejäla underpriser av rysk energi till regeringschefer som redan tidigare är Putinvänliga.

Tillsammans med Ungerns Orban

Vucic är tillsammans med Ungerns kontroversiella ledare Viktor Orban en av få regeringschefer i Europa som inte tar tydligt avstånd från Putinregimen.

Under det ryska kriget mot Ukraina har flera pro-ryska demonstrationer brutit ut i Serbien men även pro-ukrainska demonstrationer har ägt rum.

Tyskarna kämpar

Samtidigt kommer det besked från Tyskland om att man gör vad man kan för att minska sitt beroende av rysk olja.

– Det är bättre än tidigare år, säger Klaus Muller som är chef vid Tysklands energimyndighet med hänvisning till att de tyska energireserverna nu fylls på inför vintern.

Räcker inte

Men de nuvarande energidepåernas nivåer är fortfarande för låga för att klara av ett eventuellt stopp vad gäller rysk energi.

– De är fortfarande inte tillräckligt fyllda om vi plötsligt skulle erhålla mindre rysk gas, säger han till Deutsche Welle.

Foto Q Graaf och Russiand President Office

Text: Redaktionen 


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen