JUST NU: Struntar i Ukrainas vädjan – Förnyar gasavtal med Putin

2022 05 29

Trots alla insatser med sanktioner mot Putinregimen väljer nu ett av Europas länder att göra nya stora inköp av rysk gas.

Den ryska diktaturen finansierar sitt brutala krig mot Ukrainas folk med försäljning av olja och gas till omvärlden och inte minst till Europa.

Världens skarpaste sanktioner

De sanktioner som införts mot Ryssland bedöms vara världshistoriens mest omfattande sanktioner mot ett enskilt land och avser mer eller mindre alla varor och tjänster som kopplas till den ryska diktaturen.

Men de två allra viktigaste varorna är till stora delar fortfarande undantagna och det är olja och gas.

Lagt in högre växel
Orsaken är att flera europeiska länder är alltför beroende av rysk energi men samtidigt har EU nu lagt in en högre växel för att snarast fasa ut rysk energi och ersätta den med olja och gas från andra länder.

Ett annat alternativ som blir allt populärare är att även välja förnybara energikällor istället vilket gör att man minskar beroendet av olja och gas rent allmänt.

USA och UK ligger före

USA har redan stoppat import av rysk olja och Storbritannien avser att fasa ut den ryska oljan under 2022.

EU har ett förslag om att fasa ut rysk olja till nyåret 2022 men förslaget har ännu inte godkänts av bland andra Ungern.

Inlett snabb utfasning

Mycket pekar dock på att EU kommer att lyckas att stoppa rysk olja och många länder har redan inlett en relativt snabb utfasning.

Även europeiska länder utanför EU eftersträvar samma sak.

Men nu kommer besked om att ett av Europas länder gör precis tvärtom – och går på tvärs med övriga Europa trots alla vädjanden från Ukraina.

Ryssvänlig president

Det handlar om Serbien och dess ryssvänliga president Aleksandar Vucic som trots sin strävan att gå med i EU valt att göra upp med Ryssland.

– Jag kan inte berätta om priset nu, säger president Vucic efter att det på söndagen stod klart att Serbien säger ja till att köpa gas av Ryssland ytterligare tre år.

Affären blev klar efter att president Vucic genomfört ett telefonsamtal med Rysslands diktator Putin.

Det är känt att Putin försöker splittra Europa genom att locka med rejäla underpriser av rysk energi till regeringschefer som redan tidigare är Putinvänliga.

Tillsammans med Ungerns Orban

Vucic är tillsammans med Ungerns kontroversiella ledare Viktor Orban en av få regeringschefer i Europa som inte tar tydligt avstånd från Putinregimen.

Under det ryska kriget mot Ukraina har flera pro-ryska demonstrationer brutit ut i Serbien men även pro-ukrainska demonstrationer har ägt rum.

Tyskarna kämpar

Samtidigt kommer det besked från Tyskland om att man gör vad man kan för att minska sitt beroende av rysk olja.

– Det är bättre än tidigare år, säger Klaus Muller som är chef vid Tysklands energimyndighet med hänvisning till att de tyska energireserverna nu fylls på inför vintern.

Räcker inte

Men de nuvarande energidepåernas nivåer är fortfarande för låga för att klara av ett eventuellt stopp vad gäller rysk energi.

– De är fortfarande inte tillräckligt fyllda om vi plötsligt skulle erhålla mindre rysk gas, säger han till Deutsche Welle.

Foto Q Graaf och Russiand President Office

Text: Redaktionen 


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen