Svarar på SD-hotet

2023 04 11

Sverigedemokraterna kan fälla regeringen om Tidöpartierna inte kommer överens om reduktionsplikten.

Partiet  vill se en rejäl sänkning – annars sitter Regeringen Kristersson osäkert.

Det framhöll SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt i slutet av mars.

–  Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa Sjöstedt till TV4 Nyheterna.

Klimatministern svarar

Nu svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) på hotet.

Hon anser att SD:s syn på klimatfrågor är vitt skild från regeringens.

– Det är ju ytterligare ett bevis på att det här är frågor där vi står långt ifrån varandra. Det är vi medvetna om. Det är bara att läsa Sverigedemokraternas klimatpolitiska åsikter. Det blir tuffa förhandlingar. Vi står långt ifrån varandra och man vill såklart få som man vill, säger ministern till Aftonbladet.

”Sött och salt”

SD:s hot om regeringskris avfärdas av Romina Pourmokthari.

Regeringens samarbetspartner sitter inte på vetorätt i klimatfrågan, enligt ministern.

– Jag ska inte säga att de sitter med vetorätt, en stor del i att jag ens vill sitta i den här regeringen är ju att Ulf Kristersson är en person som jag gärna ser som Sveriges statsminister. När man presenterade Tidöavtalet så var det väldigt tydligt att här finns det sött och salt.

Omtvistad sänkning

Att reduktionsplikten kommer att sänkas efter årsskiftet står klart sedan tidigare.

Men var nivån hamnar är osäkert.

I regeringsförklaringen framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) att den ska ner till EU:s lägstanivå från och med 2024.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent.

Men enligt uppgifter till DN har EU:s klimatkrav satt käppar i hjulet för regeringens planer.

Två förslag

Efter att ha fört intensiva samtal med Energimyndigheten och Naturvårdsverket uppges regeringen ha landat i två scenarier för hur en sänkning av reduktionsplikten kan gå till, utan att Sverige bryter mot EU:s klimatkrav.

Inget av förslagen innehåller en sänkning till sex procent:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

SD säger nej

Sverigedemokraterna dömer ut regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

–  Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Land i Europa kan lämna Nato

2025 06 17

En premiärminister i Europa säger att neutralitet kanske skulle vara bättre för hans land.

Den transatlantiska försvarsalliansen Nato har befunnit sig i kris den senaste tiden.

Detta med anledning av att Donald Trump har ifrågasatt samarbetet.

Nu antyder en europeisk premiärminister att hans land kanske vill lämna Nato.

”Neutralitet skulle passa bättre”

Slovakiens premiärminister Robert Fico är en regeringschef som ofta går emot sina kollegor runt om i Europa, och som bland annat har anklagats för att vara ryssvänlig.

Nu säger Fico att Slovakien, som varit medlemmar i Nato i två decennier, kanske skulle vinna på att bli ett neutralt land, rapporterar Politico.

Uttalandet kommer efter att Natos generalsekreterare Mark Rutte föreslagit att medlemsländer ska tvingas lägga 5 procent av sin BNP på försvarsutgifter.

– Vad mig anbelangar kan jag säga er att i dessa meningslösa tider av rustning, när vapenföretag gnuggar sina händer, precis som läkemedelsföretag gjorde under covid-19, skulle neutralitet passa Slovakien mycket bra, säger Fico, enligt tidningen.

”Kan hota Slovakiens säkerhet”

Robert Fico är en av de mest kritiserade premiärministrarna i Europa, bland annat på grund av att han anses ha goda relationer till Vladimir Putin.

Fico ska diskutera frågan om neutralitet med andra partier på torsdag, uppger tidningen.

Slovakiens president Peter Pellegrini kritiserar Fico för uttalandet om Nato.

– Låt oss inte öppna dörren för debatter om ämnen som kan hota Slovakiens säkerhet, eftersom vårt lands säkerhet måste vara vår prioritet, säger Pellegrini, enligt tidningen.

Han menar också att det skulle bli betydligt dyrare för Slovakien att lämna försvarsalliansen än att vara kvar i den, trots kraven på utökade försvarsutgifter.

Överens på en punkt

Både Fico och Pellegrini är dock överens på en punkt.

De anser båda att ökningen av försvarsutgifter bör spridas ut över tid och inte komma i ett slag.

De vill också att man ska kunna lägga en stor del av utgifterna på satsningar där det finns dubbla användningsområden, enligt tidningen.

Robert Fico har inte uttryckligen sagt att Slovakien ska lämna Nato, utan bara antytt att det alternativet övervägs. Det återstår att se huruvida Fico menar allvar och vad det kommer att innebära för den transatlantiska försvarsalliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ukraina vädjar – kallar till krismöte

2025 06 17

Ukraina kräver ett internationellt krismöte.

Kriget i Ukraina har de senaste dagarna hamnat lite i skuggan av konflikten mellan Israel och Iran.

Samtidigt har Ryssland genomfört stora attacker mot Kyiv, och nu vädjar Ukraina om ett internationellt krismöte.

Vill blixtinkalla till möte

Ukraina vill nu få till ett krismöte i FN:s säkerhetsråd så fort som möjligt.

Detta efter att Rysslands attacker blivit allt mer brutala. Natten mot tisdagen dödades 14 människor i ryska attacker mot den ukrainska huvudstaden Kyiv.

Ukrainas FN-ambassadör Andrij Melnyk meddelar nu att landet har begärt att FN:s säkerhetsråd blixtinkallas till ett krismöte, rapporterar TV2.

– Jag har just undertecknat ett brev till presidenten för FN:s säkerhetsråd, där jag ber honom att sammankalla ett möte i säkerhetsrådet så snart som möjligt i samband med upptrappningen av Rysslands missilterror mot civila i Ukraina, säger Melnyk till den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform, enligt kanalen.

”Diplomatin är i kris”

Samtidigt uttalar sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om de ryska attackerna, som främst har drabbat civila ukrainare.

I ett inlägg på X påtalar Zelenskyj för omvärlden att Ryssland inte är intresserade av diplomati.

– Ryssland ignorerar varje diplomatiskt erbjudande från det internationella samfundet. Diplomatin är i kris. Det finns en tydlig anledning – Putin har öppet avvisat varje fredsinitiativ, kommenterar den ukrainske presidenten.

Även många utomstående bedömare menar att Ryssland medvetet förhalar varje försök till fredsprocess, och att Putins regim bara försöker ge sken av att vara intresserade av fred.

”Vanliga familjer i sina hem”

Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna mot Kyiv igår kväll som några av de värsta som Ryssland har genomfört under kriget.

– I går kväll genomförde Ryssland en av de största kombinerade attackerna mot Ukraina sedan början av detta krig, skriver Zelenskyj.

Ryssland riktar in sig på civila, menar han.

– Målen var våra städer – det vill säga vanliga människor, vanliga familjer i sina hem, enligt Zelenskyj.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen