SVERIGE: Svart på vitt – så mycket dyrare blir julmaten

2022 12 12

Åtminstone inte i bakgrund av att livsmedel generellt under året ökat med cirka 20 procent. 

Nu står det dock klart exakt hur mycket dyrare som dock julbordet kommer att bli år 2022 – och svaret är att det ökar med 14 procent jämfört med förra året, rapporterar Sveriges Radio.

Räknat på 100 varor

Beräkningen är baserad på en julkasse med ungefär 100 av de vanligaste varorna som svenska folket brukar sätta på sitt julbord.

Det inkluderar exempelvis julskinka, ost, chokladaskar, grädde och clementiner.

Ökningen innebär att den som förra året handlade julmat för cirka 3 500 kronor förra året behöver räkna med att lägga ut nästan 4 000 kronor i år.

– Det visar siffror som Swedbank låtit den oberoende sajten Matpriskollen ta fram, framhåller radiokanalen.

"Aldrig varit med om det"

Redan i slutet av november togs de första prisprognoserna fram över årets julmat.

Och det var inga muntra bilder som Matpriskollen tog fram.

– Vi har aldrig varit med om de här ökningarna någonsin, konstaterade Ulf Mazur, grundare och vd på jämförelsesajten.

Ökningar uppemot 38 procent

Den klassiska favoriten köttbullar sticker ut med en ökning på 28 procent, men den är samtidigt inte värst i klassen.

Ägg, julostar, vispgrädde och smör har ökat med 38 procent i pris under året, enligt SR.

Ökningarna ligger i linje med vad Konsumentverket flaggat för kommer att vara fallet även under kommande år.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, har Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, uppgett i ett pressmeddelande.

Försämrad köpkraft

Sedan tidigare har det även slagits fast att de svenska hushållens köpkraft inför årets julfirande är kraftigt nedsatt.

Detta eftersom reallönen minskat – det vill säga den lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg, makroekonom på Medlingsinstitutet.

Foto: J. Owen

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen