JUST NU: Dramatisk omröstning – stort steg mot droglegalisering

2022 04 01

Efter en jämn omröstning har Representanthuset i USA godkänt ett lagförslag och tagit ett stort kliv mot att avkriminalisera marijuana i hela landet.

Ett stort steg har tagits i riktningen göra drogen marijuana laglig i USA på federal nivå, rapporterar CNN. 

För att få igenom förslaget, som sannolikt kan ge ringar på vattnet i andra delar av världen, krävdes dock att demokraterna, som initierat lagen, fick stöd av motståndarpartiet Republikanerna.

Vände sig mot partiet

Omröstningen slutade 220 mot 204 efter att tre republikaner anslutit sig till demokraternas sida i frågan. Samtidigt gick två demokrater, Henry Cuellar från Texas och Chris Pappas från New Hampshire, emot det egna partiet i omröstningen.

River upp tillstånd

I nuläget krävs ett särskilt säkerhetstillstånd för att myndighetsarbetare ska få lov att bruka substansen. Det tillståndet syftar lagen att riva upp och federala myndigheter kommer därför inte kunna förneka sina arbetare ett sådant tillstånd.

Samtidigt ska USA:s veterandepartement tillåtas att rekommendera medicinsk marijuana för behandling av posttraumatisk stress. 

Brottsregister stryks

En annan följd om lagförslaget går i mål skulle vara att personer som har dömts för cannabisbruk i icke-våldsrelaterade brott får sitt register struket från domarna. 

– [Det] kan förfölja färgade människor och påverka deras liv och karriär på obestämd tid, motiverade Representanthusets majoritetsledare Steny Hoyer lagändringen enligt CNN.

“Räddar liv”

Även republikaner som röstade emot förslaget sade att omröstningen var nödvändig för att bygga konsensus kring någonting som kan bli lag, uppger the New York Times.

– Jag respekterar den process som demokraterna vill gå igenom, säger den republikanska representanten Nancy Mace enligt tidningen, och tillägger:

– Du kan spara den federala regeringen 600 miljoner dollar under fem år och rädda liv. Det är en viktig fråga. Folk bryr sig om det, den stora majoriteten bryr sig om det.

Förslaget ännu inte mål

Att lagförslaget har antagits i Representanthuset innebär ett stort steg mot att göra förslaget till verklighet. Representanthuset är en av två kamrar i USA:s kongress och utgör landets lagstiftande församling.

Kammare nummer två i kongressen är senaten, som dock också måste fatta samma beslut innan presidenten kan skriva under en lagförändring.

Vanligaste drogen

År 2022 har 47 delstater i USA lättat på sina marijuanalagar, 37 av dem har legaliserat drogen för medicinskt bruk och 15 har gett vuxna lagligt rätt att använda cannabis för privat bruk.

Marijuana är den vanligaste drogen i USA och enligt amerikanska myndigheter har nästan 50 miljoner från 12 års ålder och uppåt brukat cannabis senaste 12 månaderna.

Foto: C Weed

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen