JUST NU: Dramatisk omröstning – stort steg mot droglegalisering

2022 04 01

Efter en jämn omröstning har Representanthuset i USA godkänt ett lagförslag och tagit ett stort kliv mot att avkriminalisera marijuana i hela landet.

Ett stort steg har tagits i riktningen göra drogen marijuana laglig i USA på federal nivå, rapporterar CNN. 

För att få igenom förslaget, som sannolikt kan ge ringar på vattnet i andra delar av världen, krävdes dock att demokraterna, som initierat lagen, fick stöd av motståndarpartiet Republikanerna.

Vände sig mot partiet

Omröstningen slutade 220 mot 204 efter att tre republikaner anslutit sig till demokraternas sida i frågan. Samtidigt gick två demokrater, Henry Cuellar från Texas och Chris Pappas från New Hampshire, emot det egna partiet i omröstningen.

River upp tillstånd

I nuläget krävs ett särskilt säkerhetstillstånd för att myndighetsarbetare ska få lov att bruka substansen. Det tillståndet syftar lagen att riva upp och federala myndigheter kommer därför inte kunna förneka sina arbetare ett sådant tillstånd.

Samtidigt ska USA:s veterandepartement tillåtas att rekommendera medicinsk marijuana för behandling av posttraumatisk stress. 

Brottsregister stryks

En annan följd om lagförslaget går i mål skulle vara att personer som har dömts för cannabisbruk i icke-våldsrelaterade brott får sitt register struket från domarna. 

– [Det] kan förfölja färgade människor och påverka deras liv och karriär på obestämd tid, motiverade Representanthusets majoritetsledare Steny Hoyer lagändringen enligt CNN.

“Räddar liv”

Även republikaner som röstade emot förslaget sade att omröstningen var nödvändig för att bygga konsensus kring någonting som kan bli lag, uppger the New York Times.

– Jag respekterar den process som demokraterna vill gå igenom, säger den republikanska representanten Nancy Mace enligt tidningen, och tillägger:

– Du kan spara den federala regeringen 600 miljoner dollar under fem år och rädda liv. Det är en viktig fråga. Folk bryr sig om det, den stora majoriteten bryr sig om det.

Förslaget ännu inte mål

Att lagförslaget har antagits i Representanthuset innebär ett stort steg mot att göra förslaget till verklighet. Representanthuset är en av två kamrar i USA:s kongress och utgör landets lagstiftande församling.

Kammare nummer två i kongressen är senaten, som dock också måste fatta samma beslut innan presidenten kan skriva under en lagförändring.

Vanligaste drogen

År 2022 har 47 delstater i USA lättat på sina marijuanalagar, 37 av dem har legaliserat drogen för medicinskt bruk och 15 har gett vuxna lagligt rätt att använda cannabis för privat bruk.

Marijuana är den vanligaste drogen i USA och enligt amerikanska myndigheter har nästan 50 miljoner från 12 års ålder och uppåt brukat cannabis senaste 12 månaderna.

Foto: C Weed

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen