Svensk kärnkraftsreaktor stoppad

2022 01 07

En av Sverige sex kärnkraftsreaktorer har stoppats.

Det rör sig om en av de två reaktorerna vid Ringhals i Halland, Ringhals reaktor 3.

Felsökning pågår

– Det har blivit ett nytt snabbstopp och vi håller på och felsöker, säger Anna Collin på Ringhals pressavdelning till SVT

Stoppet sker bara en vecka efter att reaktorn stoppades senast.

Elproduktion förloras

Två dagar före nyårsafton, onsdag 29 december, stoppades Ringhals reaktor 3 automatiskt på grund av en styrstav i reaktorhärden. All elproduktion som skulle produceras gick förlorad fram till nyårsdagen.

Kan vara signalfel

Och nu har det alltså hänt igen.

– Det har blivit ett snabbstopp och vi håller på att felsöka, säger Anna Collin till SVT Halland och hennes prognos är att reaktorn ska vara igång igen senast på lördag kväll.

Troligtvis beror det på något sorts signalfel, uppger Sveriges Radio Halland.

Marknaden har fått en prognos

– Vi har meddelat marknaden att en prognos är att vi ska vara tillbaka på elnätet lördag kväll. Men det är en prognos så vi får återkomma närmare när vi vet och har ringat in felorsaken, säger Anna Colling, Ringhals, till P4 Halland.

Allvarlig incident

I början av juni drabbades Ringhals 3 av en allvarlig incident som ledde till att reaktorn inte kunde producera el på hela sommaren. Den gången lossnade ett bränsleelement när det skulle flyttas till en bassäng för rengöring.

Totalt 6 reaktorer i drift

Sverige har totalt 6 stycken kärnkraftreaktorer som är i drift:

Oskarshamn 3 Oskarshamn Kalmar län

Ringhals 3 Varberg Hallands län

Ringhals 4 Varberg Hallands län

Forsmark 1 Östhammar Uppsala län

Forsmark 2 Östhammar Uppsala län

Forsmark 3 Östhammar Uppsala län

30 % av Sveriges el

– Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa till omkring år 2040, förklarar Strålsäkerhetsmyndigheten på sin webbsida.

Totalt 7 reaktorer avstängda

Sedan tidigare har flera reaktorer stängs av i Sverige. Totals handlar det om 7 stycken reaktorer varav den första stängdes av redan 1999; Barsebäck 1 i Kävlinge kommun mellan Lund och Landskrona i Skåne.

Oskarshamn 1 Oskarshamn Avstängd 2017

Oskarshamn 2 Oskarshamn Avstängd 2015

Ringhals 1 Varberg Avstängd 2020

Ringhals 2 Varberg Avstängd 2019

Barsebäck 1 Kävlinge Avstängd 1999

Barsebäck 2 Kävlinge Avstängd 2005

Ågesta Huddinge Avstängd 1974

Foto: Vattenfall AB

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen