JUST NU: Svensk narkotikalag i potentiell förändring

2022 03 22

Regeringen ämnar att se över narkotikapolitiken och utesluter samtidigt avkriminalisering.

– Att gå den vägen vore en enorm gåva till de kriminella gängen, säger inrikesminister Morgan Johansson på en pressträff enligt Aftonbladet.

Ny utredning

Regeringen ska trots allt göra en ordentlig översyn av vad som behöver förändras i befintlig narkotikapolitik.

Sverige kommer dock alltså att fortsätta praktisera en restriktiv narkotikapolitik.

“Minst cannabisbruk”

– Sverige är ett av de länder med minst cannabisbruk i EU, jag vill påstå att vi är ett av de länder i världen som har minst bruk av cannabis. Det är enligt vår uppfattning en följd av vår restriktiva politik som vi har bedrivit i Sverige under många år, säger Johansson enligt Expressen.

Betydande storlek

Beslutet om en utredning om hur svensk narkotikapolitik ska bedrivas fattas formellt på torsdag. Redan nu kan dock Lena Hallengren avslöja att utredningen är av betydande storlek.

– Det är den största utredningen på flera decennier, säger Lena Hallengren.

Beroendevården “för dålig”
Utredningens huvudfokus kommer att fästas på beroendevården. På presskonferensen säger Lena Hallengren att den för närvarande är “för dålig”.

Man ska därför försöka titta på hur missbrukare ska får mer tillgänglig vård och hur man bättre ska kunna förebygga missbruk bland barn och unga.

Vanligaste drogen

Enligt Socialdepartementets egen statistik är cannabis den vanligaste bland illegala droger i Sverige, även om användandet är lågt i förhållande till siffror för andra länder i EU.

Däremot var andelen människor som dör i missbruk högst i Europa så sent som för ett och ett halvt år sedan, enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå.

Tre procent har använt cannabis

Nästan 3 procent av den svenska befolkningen mellan 16-84 år har någon gång använt cannabis.

Det visade en undersökning från Folkhälsomyndigheten 2021 som frågade respondenterna om deras cannabisvanor de senaste tolv månaderna.

Foto: M Zylles

Text: Redaktionen

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Foto: Windows

Text: Redaktionen

Positivt besked från Alecta – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

- Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

– Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst.

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst.

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen