Svensk stad förbereder för total kris – “klarar oss bara tre dagar”

2023 12 13

Kraftiga förebyggande krisåtgärder sätts nu in i en av Sveriges större städer.

Tre dagar.

Det är den ynka tiden som Linköping, med över 160 000 invånare i kommunen, skulle klara sig vid händelse av en kris – eller ännu värre – om kriget kommer.

En upprustning värd hundratals miljoner kronor sker i kommunen där 23 byggnader förses med reservkraft och nödvatten.

Förbereder om "det värsta inträffar"

Men nu har Linköping beslutat om ytterligare en enorm åtgärd för att trygga invånarna “ifall det värsta inträffar”, som kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M) formulerar det, rapporterar Corren.

Kommunen ska lägga undan hela 2,5 miljoner frystorkade måltider för att förskolor, grundskolor och äldreboenden ska kunna få mat i upp till tre månader om krisen kommer.

– Det här är ett av flera väldigt viktiga beslut för att vi som kommun ska kunna ta det ansvar som jag är helt säker på att Linköpingsborna förväntar sig vid en allvarlig kris eller krigssituation. Det handlar om att kunna hålla igång samhällsviktig verksamhet, säger Niklas Borg till Corren.

"Ett stort åtagande"

Idag produceras drygt 25 000 måltider inom skola, vård och omsorg. Att lägga undan 2,5 miljoner portioner beräknas ta uppemot sex år.

Var maten ska förvaras vill Linköpingspolitikerna inte avslöja. 

Totalt kommer de nya åtgärderna, utöver inköp av utrustning, kosta 3,5 miljoner kronor varje år till dess att lagret är färdigställt.

–  Över två och en halv miljon portioner är ett stort åtagande och jag konstaterar, när vi bygger upp vår civila beredskap, att vi är en av de kommuner i landet som har kommit längst i det här arbetet, säger Niklas Borg.

Smaken inte prioriterad

Även andra kommuner och städer har köpt in frystorkad mat för att deras invånare inte ska svälta om det uppstår i en krissituation.

Uppsala, Sveriges fjärde största stad, är en av dessa.

– Detta är en ny företeelse i kommunala verksamheter, sade Eva Sundberg, projektledare vid MATtanken, till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Hållbarheten för maten ska vara 25 år och i upphandlingen ställs krav på godtagbar smak och kvalitet.

Det är såklart en utmaning det där med smaken men i en kris handlar det ju inte så mycket om att alla ska tycka om maten utan om att överhuvudtaget få mat, säger Anders Sundin, måltidschef i Uppsala kommun, i samma pressmeddelande.

Foto: D. Samatkulov

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen