Svensk tonåring riskerar dödsstraff

2024 01 10

En svensk 19-åring misstänks ha skjutit ihjäl gängtoppen Mustafa Aljiburi i Iraks huvudstad Bagdad.  

Dödsskjutningen kopplas till det svenska gängkriget.

Mustafa Aljiburi var tidigare en högt uppsatt person inom det kriminella nätverket Foxtrot.

Han sköts ihjäl i en bil i stadsdelen Ameria under måndagen.

Irakiska medier rapporterar att den misstänkte gärningsmannen dök upp på motorcykel och öppnade eld mot bilen.

Skytten flydde sedan från platsen, men kunde senare gripas av polis.

Flera poliskällor har uppgett att den gripne är en 19-årig svensk medborgare med koppling till den grova brottsligheten i Sverige.

Han har ett gediget brottsregister, erfar Expressen.

19-åringen har tidigare dömts för bland annat grovt vapenbrott och narkotikabrott.

Riskerar dödsstraff

Nu misstänks 19-åringen för mordet på Mustada Aljiburi.

Och han kan straffas hårt.

Om 19-åringen döms för att ha dödat med uppsåt riskerar han dödsstraff. 

Det berättar Munir Haddad, tidigare domare vid irakisk domstol, i en intervju med SVT Nyheter.

– Vad jag har sett verkar detta ha varit planerat och med uppsåt. Då är det högsta straffet döden.

– Om han får ett lindrigare straff är det livstids fängelse, säger Haddad till tv-kanalen.

Befarar våldseskalering

Den svenska polisen fruktar att dödsskjutningen kan leda till omfattande hämndaktioner i Sverige.

Adresser kopplade till 19-åringen har satts under bevakning, rapporterar Aftonbladet.

Enligt polisen handlar det om ett flertal adresser i Hudiksvalls kommun. På adresserna är anhöriga till 19-åringen skrivna.

Jale Poljarevius, polismästare och underrättelsechef i polisregion Mitt, berättar att det finns en stor oro hos anhöriga.

– Jag vill påstå det, tyvärr. Jag önskar att jag kunde säga något annat, men de anhöriga har sett vad som har hänt tidigare i andra städer, säger han till P4 Gävleborg.

LÄS MER:

Foto: Ye Jinghan

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen