Svenska JAS-plan har agerat skarpt

2025 04 24

Det har fått Natos försvar att blixtagera.

Två svenska Jas 39-Gripen plan har skickats upp för att “lösa uppgiften”, rapporterar Expressen.

Enligt tidningen handlar det om en “skarp Natoinsats” och det “första skarpa uppdraget inom Natos förstärkta incidentberedskap”.

Flygvapnet bekräftar

Exakt vilken tidpunkt som det ryska flygplanet upptäcktes framgår inte.

Klart är dock att planet identifierades i internationellt luftrum norr om Polen.

Det var Combined Air Operations Center, baserat i tyska Uedem, som drev insatsen som beskrivs som en “milstolpe” för Flygvapnet.

– Vi visar att Sverige är en spelare som verkligen bidrar till att ytterligare stärka Natos luftförsvar och skydda det polska luftrummet tillsammans med andra allierade, säger Anders Gustafsson till tidningen.

Han är chef för den svenska kontingenten som är verksam i Polen.

Flera plan upptäckta

De senaste dagarna har flera ryska plan identifierats och avvisats över Östersjön i närheten av Natos luftrum.

I söndags framkom att Storbritannien ingripit i tre fall, enligt det brittiska försvarsdepartementet.

Tisdagen den 15 april, rörde sig ett ryskt spaningsplan, ett Iljusjin Il-20M, över havet. Senare samma dag dök ett nytt ryskt stridsflyg upp.

Och på torsdagen förra veckan var det dags igen när ett okänt flygplan lyfte från Kaliningrad på väg mot Natos luftrum. Det visade sig senare att även detta var ett spaningsplan av typen Iljusjin Il-20M.

"Har förmågan"

Det var vid dessa tillfällen två brittiska stridsflyg, Eurofighter Typhoon, som ingrep. De befann sig i Polen med anledning av Natooperationen “Chessman” som ämnar att skydda Natos östra flank, skriver Yle.

– Uppdraget visar vår förmåga att försvara alliansens luftrum var och när det behövs, säger Luke Pollard, Storbritanniens försvarsminister, i ett uttalande.

Vad de ryska flygplanen har haft för avsikt med sin närvaro är inte känt.

Arkivfoto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen