Svenska JAS-plan har agerat skarpt

2025 04 24

Det har fått Natos försvar att blixtagera.

Två svenska Jas 39-Gripen plan har skickats upp för att “lösa uppgiften”, rapporterar Expressen.

Enligt tidningen handlar det om en “skarp Natoinsats” och det “första skarpa uppdraget inom Natos förstärkta incidentberedskap”.

Flygvapnet bekräftar

Exakt vilken tidpunkt som det ryska flygplanet upptäcktes framgår inte.

Klart är dock att planet identifierades i internationellt luftrum norr om Polen.

Det var Combined Air Operations Center, baserat i tyska Uedem, som drev insatsen som beskrivs som en “milstolpe” för Flygvapnet.

– Vi visar att Sverige är en spelare som verkligen bidrar till att ytterligare stärka Natos luftförsvar och skydda det polska luftrummet tillsammans med andra allierade, säger Anders Gustafsson till tidningen.

Han är chef för den svenska kontingenten som är verksam i Polen.

Flera plan upptäckta

De senaste dagarna har flera ryska plan identifierats och avvisats över Östersjön i närheten av Natos luftrum.

I söndags framkom att Storbritannien ingripit i tre fall, enligt det brittiska försvarsdepartementet.

Tisdagen den 15 april, rörde sig ett ryskt spaningsplan, ett Iljusjin Il-20M, över havet. Senare samma dag dök ett nytt ryskt stridsflyg upp.

Och på torsdagen förra veckan var det dags igen när ett okänt flygplan lyfte från Kaliningrad på väg mot Natos luftrum. Det visade sig senare att även detta var ett spaningsplan av typen Iljusjin Il-20M.

"Har förmågan"

Det var vid dessa tillfällen två brittiska stridsflyg, Eurofighter Typhoon, som ingrep. De befann sig i Polen med anledning av Natooperationen “Chessman” som ämnar att skydda Natos östra flank, skriver Yle.

– Uppdraget visar vår förmåga att försvara alliansens luftrum var och när det behövs, säger Luke Pollard, Storbritanniens försvarsminister, i ett uttalande.

Vad de ryska flygplanen har haft för avsikt med sin närvaro är inte känt.

Arkivfoto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen