Svenska kraftnät bekräftar – stor vändning 2023/24

2023 12 11

Under några dagar i november och december sköt elpriserna i höjden.

Vinterkylan och ett oplanerat stopp på Ringhals 4 påverkade priserna i framför allt södra Sverige.

Nu har felet på kärnkraftsreaktorn åtgärdats och ett mildare väder har dragit in över Sverige.

Därmed har elpriserna återigen sjunkit.

Glädjande nyheter för hushållen som kämpar med flera höga kostnader i ett pressat ekonomiskt läge.

Nu kommer ännu en glädjande nyhet gällande den svenska elmarknaden.

Risken för effektbrist är betydligt mindre jämfört med i fjol.

Det konstaterar de ansvariga aktörerna för elförsörjningen för länderna kring Östersjön.

Bedömningen klargjordes på forumet Baltic Sea Leaders i december.

Svenska kraftnät stod värd för mötet.

– I Östersjöregionen har vi en förbättrad situation denna vinter jämfört med föregående vinter, även om det finns vissa lokala och begränsade risker, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör för Svenska kraftnät.

Hon tillägger att Östersjöländerna även diskuterade ett fortsatt starkt samarbete under mötet.

– En av mötets slutsatser är att vi systemoperatörer fortsätter att hjälpa varandra vid behov, berättar Lotta Medelius-Bredhe.

Lät annorlunda i fjol

Det nya beskedet är stor förändring jämfört med tongångarna inför vintern 2022/23.

Då varnade Svenska kraftnät för att  det fanns en reell risk för manuell frånkoppling från elnätet på grund av effektbrist.

Den primära anledningen till den dystra prognosen var minskade möjligheter till import av el på grund av en ansträngd omvärldssituation.

Kriget i Ukraina minskade tillgången på energi i Europa samtidigt som nivån i vattenmagasinen i Norge var låga och Frankrike hade minskad kärnkraftsproduktion.

Fakta effektbrist

- Effektbrist innebär att det sammanlagda behovet av el inte kan täckas vid en viss tidpunkt.

- Det finns risk för effektbrist i elsystemet om användningen av el skulle bli större än vad som för stunden är möjligt att producera eller importera.

-  Det skulle kunna hända när efterfrågan på el blir mycket hög, till exempel vid sträng kyla, samtidigt som produktionen och importen inte räcker till för att tillföra den el som behövs. En effektbrist kan även ske lokalt om överföringskapaciteten begränsar överföring mellan olika elområden i Sverige.

-  En effektbrist skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser i samhället och därför finns det förberedelser för att förebygga och lindra konsekvenserna av en eleffektbrist.

Källa: Energimyndigheten

Foto: S. Panel

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen