Svenska Nyheter ger besked om koranbränningar

2023 09 06

SVT:s populära satirprogram Svenska nyheter återvänder snart till tv-rutan.

Den nya säsong har premiär på fredag klockan 22.

Programmet återupptas under en känslig tid för Sverige.

Nyligen höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala.  

Enligt Säpo har manifestationer där heliga skrifter skändas, och de reaktioner som följer, bidragit till att hotbilden mot Sverige har ökat.

– De aktioner som genomförts tillsammans med desinformationskampanjer som pågått sedan tidigare har inneburit att bilden av Sverige påverkats. Sammantaget riskerar detta att driva på hotet från individer inom den våldsbejakande islamistiska miljön, framhåller Säkerhetspolisen på sin hemsida.

Svenska nyheter ger besked

Trots det känsliga säkerhetsläget kommer Svenska nyheter inte avstå från att skämta om koranbränningar.

Det uppger programledaren Messiah Hallberg för GP.

– Vi måste få skämta om koranbränningarna. Men ju mer omstritt ett ämne är, desto bättre måste vi också vara på att kunna formulera oss och motivera varför vi väljer att ta upp det, säger han till tidningen.

Hallberg framhåller att programmet ständigt riskerar att få kritik från olika håll – oavsett om de driver med Turkiets president Erdogan eller Kina.

– Så fungerar satir. Folk älskar spetsigt formulerade åsikter, men bara om det ligger i linje med övertygelser som de redan har.

Turkisk ilska i fjol

Svenska nyheters satir har genom åren väckt starka reaktioner, både utomlands och i Sverige.

I oktober 2022 rasade den turkiska regimen mot ett inslag i tv-programmet.

I inslaget kallade den dåvarande programledaren,  Kristoffer Appelqvist, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för en “dåre”.

Den turkiska regimtrogna tidningen Sabah beskrev formuleringen som en ”skam”.

– Det skandalösa programmet sändes – trots att Turkiet har möjlighet att lägga in veto mot ansökan om länderna inte accepterar Turkiets krav, framhöll tidningen.

Foto: Albin Olsson

Text: Redaktionen


Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer uppges ha observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen