Svenska seriens galna Netflixsuccé – toppar i hundra länder

2025 04 22

En svensk serie gör just nu storartad succé på Netflix.

Den som står bakom framgången är ingen mindre än deckardrottningen Camilla Läckberg.

Hennes serie har hittills legat på topp 10-listan i nästan 100 länder – inklusive USA – och har för tillfället ett 86-procentigt betyg på filmsajten Rotten Tomatoes.

Här är serien som gör succé

Serien går under namnet The Glass Dome, Glaskupan, och hade premiär hos streamingjätten den 15 april.

Den intensiva thrillern regisseras av svenska Lisa Farzaneh – känd från “Young Royals” – samt Henrik Björn, som bland annat står bakom “Jordskott” sedan tidigare.

– När kriminologen Lejla (Léonie Vincent) återvänder till Sverige efter sin adoptivmors död, kastas hon in i ett mörkt mysterium som involverar försvinnandet av hennes väns unga dotter, Alicia (Minoo Andacheh)”, lyder seriens beskrivning på Netflix.

Läs mer: Trumps order efter påvens död

“Chockerande vändningar”

Serien beskrivs vara fylld av chockerande vändningar under sina sex avsnitt – innan den når en “dramatisk avslutning”.

Bland seriens skådespelare hittar vi bland andra Johan Hedenberg och Johan Rheborg i rollistan.

Deckardrottningen om inspirationen

Läckberg har tidigare uppgett för Time Magazine att hon inspirerades av en idé om “en ulv i fårakläder” när hon gjorde serien, något hon menar härstammar i hennes fascination för “mördare och psykopater som kan leva normala liv – samtidigt som de begår fruktansvärda brott".

En andra säsong av The Glass Dome har redan bekräftats efter succén.

Läs vidare: Världens främsta idrottare är svensk

Foto: B. Inteligente

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Betydande framgång för regeringen

2026 08 25

Sänkt inkomstskatt, barnbidragstillägg och ändrade villkor för a-kassan är några frågor som står i centrum.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna lovar att väljarna kommer att få tjockare plånböcker med deras politik.

– Sveriges hårt arbetande mammor och pappor ska få behålla ytterligare 5 000 kronor varje månad, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande. 

Leder kampen 

Nu kommer ett besked som tyder på att den Moderatledda regeringen har ett övertag i frågan om väljarnas privatekonomi.   

En mätning som Sifo gjort på uppdrag av privatekonomitjänsten Uscore visar att 21 procent av väljarna tror att deras privatekonomi kommer att förbättras om Tidöpartierna vinner valet. Motsvarande andel vid en rödgrön valseger är 15 procent.

Samma mätning visar att 35 procent tror att ekonomin kommer att försämras om oppositionen vinner valet. Motsvarande andel vid en seger för Tidöpartierna är 17 procent.

”Ganska logisk kalkyl”

Mikael Persson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han förvånas inte över resultatet.

Persson konstaterar att Tidöpartierna går till val på flera reformer som ger många väljare mer i plånboken –  bland annat skattesänkningar och en höjning av den skattefria gränsen för sparande i ISK.

– Väljarna har gjort en ganska logisk kalkyl, säger Persson till SvD.

ANDRA LÄSER: Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

Hävdar: SD stort hinder 

Trots övertaget i frågan om väljarnas privatekonomi ligger Tidöpartierna efter oppositionen i opinionen.

Mikael Persson bedömer att många väljare inte röstar med plånboken i år. Att hålla Sverigedemokraterna utanför en regering tycks väga tyngre för en stor grupp, menar statsvetaren.

Att lyfta ekonomiska frågor under valrörelsen kan dock vara en nyckel till framgång för regeringssidan.  

– Det blir viktigt för regeringen att sälja in en trovärdig berättelse om att man har situationen under kontroll och att det snart kommer att bli bättre. Om fokus ökar på privatekonomin tror jag att regeringen kommer att vinna på det, säger Mikael Persson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ny stridsfarkost från Saab

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar. 

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

– Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen