Svenska soldaten Jesper Söder mitt i Rysslands raketattack

2022 03 15

– Flertalet döda och totalt kaos, berättar Jesper om nattens ryska bombningar nära Polens gräns.

Den svenska soldaten Jesper Söder från Trollhättan befann sig vid den militärbas som bombades av Putinregimen natten till idag söndag.

- Jag lever

Flera svenskar skall ha varit på plats vid bombningarna som ledde till att minst 35 personer dödades och 134 skadades.

Men Jesper Söder klarade sig som tur är med livet i behåll.

– Jag lever, meddelar Jesper.

Totalförstörd

Reaktionerna har varit stora efter de ryska bombningarna som ägde rum bara drygt två mil från gränsen till EU och Nato.

– Efter nattens bombningar, mot vår bas som totalförstördes. Flertalet döda och totalt kaos rådde, framhåller Jesper Söder.

Skydda västerländska soldater

Han är en av de svenskar som rest till Ukraina för att hjälpa Ukrainas Väpnade Styrkor att försvara landet mot de ryska trupperna.

– Mitt uppdrag var att försvara och skydda västerländska soldater på plats för att redan idag egentligen åka till Kyiv. Uppdraget inställt som ni förstår, berättar Jesper Söder.

Har fått nya uppgifter

Han har nu fått nya uppgifter.

– Mitt nya uppdrag är att ta ut och hjälpa, först och främst skandinaviska medborgare till trygghet.

– Har inte fått mycket sömn utan är helt slut. Men ett 15-tal från skandinaviska länderna kommer snart hem, meddelar Jesper Söder på sin Facebooksida.

Nära ögat

Det var mycket nära ögat för den tappre svensken som tidigare även stridit mot den fruktade terrorsekten IS nere i Syrien

– Allt kunde gått åt helvete, framhäver Jesper Söder om nattens attack.

Ryssarna eskalerar

Enligt uppgifter till Expressen skall inte mindre än åtta svenskar ha befunnit sig på basen som attackerades.

Ryssland sköt 30-talet raketer mot basen rapporterar BBC News och attacken markerar en tydligt eskalering av de ryska bombningarna som nu även riktar sig mot västra Ukraina.

Mer eller mindre hela landet är därmed under attack.

❤ Vi tänker på dig Jesper. Du gör en fantastisk insats för Europa och Ukraina.

Foto: Jesper Söder FB

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen