Svenskar hör ryska röster i lokalradion

2025 01 17

Svenskar säger sig höra ryska röster när de lyssnar på lokala radiokanaler.

Ryssland fientlighet mot västvärlden gör många människor oroliga.

Det handlar inte bara om kriget i Ukraina, utan också om sabotage och spionverksamhet riktat mot väst.

Nu rapporterar svenskar, inte minst i Kalmar län och på Öland, att de hör något som låter som ryska röster i lokalradion.

Märkligt fenomen

Företeelsen väcker frågor och oro, inte minst med tanke på det ryska intresset för Östersjön.

Det finns dock en förklaring till att man kan uppfatta ryska röster i svensk lokalradio, rapporterar SR.

Det handlar om en företeelse som kallas för troposfärisk överutbredning, vilket är en väderföreteelse.

Skikt bildas i atmosfären som kan spegla radiosignalerna.

– Då kan det här ljudet så att säga slå in och blanda sig med den radiokanal man vill ha, säger Jan Ossfeldt, nätstrateg på Teracom, till radiokanalen.

Det kan mycket väl stämma att folk har hört ryska röster i lokalradion, menar han.

Är inte inbillning

Just Kalmar län, Öland och Gotland är ställen där man kan förväntas höra sådana här företeelser.

Det är alltså inte inbillning, utan lyssnarna kan ha hört ryska röster.

– Från Kaliningrad är det ju ytterst rimligt att det skulle kunna uppstå en sådan här överutbredning som hörs på Öland, det vore inte alls konstigt, säger Jan Ossfeldt.

Kaliningrad är en rysk exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön.

Ryska planer kring Östersjön

På senare tid har det rapporterats mycket om Rysslands verksamhet i Östersjön och på andra hav. Landets så kallade skuggflotta misstänks ägna sig åt sabotage, exempelvis mot kablar på sjöbotten.

Försvarsmakten och Kustbevakningen har bland annat varnat för att Ryssland kan använda sin skuggflotta för att iscensätta en miljökatastrof, rapporterar SVT.

Därför är det föga förvånande att folk reagerar när ryska röster smyger sig in i lokalradion, inte minst i eller i närheten av Östersjön.

Jan Ossfeldt understryker dock att radiofenomenet i sig inte är någonting att oroa sig över.

– Nej, det här är ju ett väderfenomen egentligen, som påverkar radiomottagningen, så det är ju absolut inget att oroa sig för, säger han till radiokanalen.

Foto: G. Pandkar

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen