Svenskarnas rasism ska undersökas – fem grupper pekas ut

2024 12 13

Svenska folkets attityder till rasism ska undersökas.

Det meddelar regeringen i dag, fredag.

På en pressträff presenterar jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L), socialminister Jakob Forssmed (KD) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott.

Särskilt fokus riktas mot rasism som drabbar fem utsatta grupper:

- Muslimer

- Judar

- Afrosvenskar

- Romer

- Samer

Fyra fokusområden

Ett särskilt fokus läggs också på vissa utpekade områden som är särskilt viktiga i arbetet. De fyra fokusområdena är skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Varje verksamhet kopplas till ett delmål som ska följas upp. Ett antal myndigheter pekas ut som särskilt viktiga i arbetet mot rasism. Dessa är Arbetsmiljöverket, Brottförebyggande rådet, Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia, Polismyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen.

– Rasism är skadligt för individen som utsätts, men också för samhället som helhet. Därför är det vårt gemensamma ansvar att se till att alla kan känna sig trygga med att vara öppna med sin identitet. Vi kan aldrig tillåta att rasism inskränker människors rättigheter och möjligheter i livet, säger Paulina Brandberg.

”Långsiktig och hållbar förändring”

Kulturminister Parisa Liljestrand kallar den nya handlingsplanen för ”ett viktigt steg” för Sverige.

– Ingen ska behöva utsättas för rasism eller hatbrott. Rasism är inte bara ett angrepp mot den som utsätts utan också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar. Med den nya handlingsplanen tar vi viktiga steg framåt för att motverka alla former av rasism och hatbrott, säger hon och får medhåll av socialminister Jakob Forssmed.

– Det är oacceptabelt att människor i Sverige i dag på olika sätt utsätts för ökat hot, våld och attacker på grund av religion, kultur eller etnisk tillhörighet. Regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott är ett viktigt steg mot ett Sverige där alla kan känna sig trygga och respekterade. Genom att fokusera på skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv tar vi ett samlat grepp för att skapa en långsiktig och hållbar förändring, framhåller KD-politikern.

Foto: Skärmdump Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen