Det meddelar regeringen i dag, fredag.

På en pressträff presenterar jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L), socialminister Jakob Forssmed (KD) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott.

Särskilt fokus riktas mot rasism som drabbar fem utsatta grupper:

- Muslimer

- Judar

- Afrosvenskar

- Romer

- Samer

Fyra fokusområden

Ett särskilt fokus läggs också på vissa utpekade områden som är särskilt viktiga i arbetet. De fyra fokusområdena är skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Varje verksamhet kopplas till ett delmål som ska följas upp. Ett antal myndigheter pekas ut som särskilt viktiga i arbetet mot rasism. Dessa är Arbetsmiljöverket, Brottförebyggande rådet, Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia, Polismyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen.

– Rasism är skadligt för individen som utsätts, men också för samhället som helhet. Därför är det vårt gemensamma ansvar att se till att alla kan känna sig trygga med att vara öppna med sin identitet. Vi kan aldrig tillåta att rasism inskränker människors rättigheter och möjligheter i livet, säger Paulina Brandberg.

”Långsiktig och hållbar förändring”

Kulturminister Parisa Liljestrand kallar den nya handlingsplanen för ”ett viktigt steg” för Sverige.

– Ingen ska behöva utsättas för rasism eller hatbrott. Rasism är inte bara ett angrepp mot den som utsätts utan också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar. Med den nya handlingsplanen tar vi viktiga steg framåt för att motverka alla former av rasism och hatbrott, säger hon och får medhåll av socialminister Jakob Forssmed.

– Det är oacceptabelt att människor i Sverige i dag på olika sätt utsätts för ökat hot, våld och attacker på grund av religion, kultur eller etnisk tillhörighet. Regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott är ett viktigt steg mot ett Sverige där alla kan känna sig trygga och respekterade. Genom att fokusera på skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv tar vi ett samlat grepp för att skapa en långsiktig och hållbar förändring, framhåller KD-politikern.

Foto: Skärmdump Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen