Svenskarnas rasism ska undersökas – fem grupper pekas ut

2024 12 13

Svenska folkets attityder till rasism ska undersökas.

Det meddelar regeringen i dag, fredag.

På en pressträff presenterar jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L), socialminister Jakob Forssmed (KD) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott.

Särskilt fokus riktas mot rasism som drabbar fem utsatta grupper:

- Muslimer

- Judar

- Afrosvenskar

- Romer

- Samer

Fyra fokusområden

Ett särskilt fokus läggs också på vissa utpekade områden som är särskilt viktiga i arbetet. De fyra fokusområdena är skola, rättsväsende, välfärd samt arbetsliv.

Varje verksamhet kopplas till ett delmål som ska följas upp. Ett antal myndigheter pekas ut som särskilt viktiga i arbetet mot rasism. Dessa är Arbetsmiljöverket, Brottförebyggande rådet, Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia, Polismyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen.

– Rasism är skadligt för individen som utsätts, men också för samhället som helhet. Därför är det vårt gemensamma ansvar att se till att alla kan känna sig trygga med att vara öppna med sin identitet. Vi kan aldrig tillåta att rasism inskränker människors rättigheter och möjligheter i livet, säger Paulina Brandberg.

”Långsiktig och hållbar förändring”

Kulturminister Parisa Liljestrand kallar den nya handlingsplanen för ”ett viktigt steg” för Sverige.

– Ingen ska behöva utsättas för rasism eller hatbrott. Rasism är inte bara ett angrepp mot den som utsätts utan också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar. Med den nya handlingsplanen tar vi viktiga steg framåt för att motverka alla former av rasism och hatbrott, säger hon och får medhåll av socialminister Jakob Forssmed.

– Det är oacceptabelt att människor i Sverige i dag på olika sätt utsätts för ökat hot, våld och attacker på grund av religion, kultur eller etnisk tillhörighet. Regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott är ett viktigt steg mot ett Sverige där alla kan känna sig trygga och respekterade. Genom att fokusera på skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv tar vi ett samlat grepp för att skapa en långsiktig och hållbar förändring, framhåller KD-politikern.

Foto: Skärmdump Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)