Svenskt stöd har nått fram till Ukrainas armé

2022 03 06

Delar av Sveriges satsningar på Ukrainas väpnade styrkor har nu nått fram till Ukraina.

Det meddelar utrikesminister Ann Linde (S) som är glad över beskedet.

Starkt svenskt stöd

– Sveriges direktstöd till Ukrainas Väpnade Styrkor, på totalt 50 miljoner USA-dollar, har nått Ukraina, klargör Sveriges utrikesminister,

– Ett starkt svenskt stöd till Ukrainas försvar mot ryska invasionen. Rysslands aggression måste upphöra omedelbart, framhåller Ann Linde (S).

Avser inte Sveriges vapen

Det är med andra ord det finansiella stödet på 500 miljoner kronor som har nått fram. Men det avser inte Sveriges vapenleverans som består av följande innehåll:

◾135 000 fältransoner

◾5 000 hjälmar

◾5 000 kroppsskydd

◾5 000 pansarskott

◾500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor.

Nästa vecka

Försvarsmakten kommenterar nu när svenska vapentransporten beräknas nå fram och antyder att det kan ske inom några få dagar.

– Det gäller operationssekretess. Ny information kan komma nästa vecka, säger Försvarsmaktens pressekreterare till Aftonbladet.

Det är första gången sedan 1939 som Sverige sänder vapen till ett land som befinner sig i krig. Då var det Finland som angreps av Sovjetunionen.

Vill skydda transportörerna

Det har förts fram oro för att Sveriges vapentransport kan angripas av Ryssland under transporten och Försvarsmakten uttalar sig idag om vapentransportens säkerhetsläge.

– Jag har ingen information om det. Det är sekretess för att man vill skydda de som utför transporten, säger Försvarsmakten till Aftonbladet.

Överstelöjtnant varnar

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan har varnat för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.”

Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, har han sagt till SvD.

Hotar länder som sänder vapen

Ryssland har gått ut med våldsamma hot mot de länder som hjälper Ukraina med vapen. Men Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator.

EU-minister Hans Dahlgren anser att det är mycket viktigt att hjälpa Ukraina.

– Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, sa Hans Dahlgren (S) till SR.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen