Svenskt stöd har nått fram till Ukrainas armé

2022 03 06

Delar av Sveriges satsningar på Ukrainas väpnade styrkor har nu nått fram till Ukraina.

Det meddelar utrikesminister Ann Linde (S) som är glad över beskedet.

Starkt svenskt stöd

– Sveriges direktstöd till Ukrainas Väpnade Styrkor, på totalt 50 miljoner USA-dollar, har nått Ukraina, klargör Sveriges utrikesminister,

– Ett starkt svenskt stöd till Ukrainas försvar mot ryska invasionen. Rysslands aggression måste upphöra omedelbart, framhåller Ann Linde (S).

Avser inte Sveriges vapen

Det är med andra ord det finansiella stödet på 500 miljoner kronor som har nått fram. Men det avser inte Sveriges vapenleverans som består av följande innehåll:

135 000 fältransoner

5 000 hjälmar

5 000 kroppsskydd

5 000 pansarskott

500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor.

Nästa vecka

Försvarsmakten kommenterar nu när svenska vapentransporten beräknas nå fram och antyder att det kan ske inom några få dagar.

– Det gäller operationssekretess. Ny information kan komma nästa vecka, säger Försvarsmaktens pressekreterare till Aftonbladet.

Det är första gången sedan 1939 som Sverige sänder vapen till ett land som befinner sig i krig. Då var det Finland som angreps av Sovjetunionen.

Vill skydda transportörerna

Det har förts fram oro för att Sveriges vapentransport kan angripas av Ryssland under transporten och Försvarsmakten uttalar sig idag om vapentransportens säkerhetsläge.

– Jag har ingen information om det. Det är sekretess för att man vill skydda de som utför transporten, säger Försvarsmakten till Aftonbladet.

Överstelöjtnant varnar

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan har varnat för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.”

Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, har han sagt till SvD.

Hotar länder som sänder vapen

Ryssland har gått ut med våldsamma hot mot de länder som hjälper Ukraina med vapen. Men Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator.

EU-minister Hans Dahlgren anser att det är mycket viktigt att hjälpa Ukraina.

– Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, sa Hans Dahlgren (S) till SR.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen