Svenskt stöd har nått fram till Ukrainas armé

2022 03 06

Det meddelar utrikesminister Ann Linde (S) som är glad över beskedet.

Starkt svenskt stöd

– Sveriges direktstöd till Ukrainas Väpnade Styrkor, på totalt 50 miljoner USA-dollar, har nått Ukraina, klargör Sveriges utrikesminister,

– Ett starkt svenskt stöd till Ukrainas försvar mot ryska invasionen. Rysslands aggression måste upphöra omedelbart, framhåller Ann Linde (S).

Avser inte Sveriges vapen

Det är med andra ord det finansiella stödet på 500 miljoner kronor som har nått fram. Men det avser inte Sveriges vapenleverans som består av följande innehåll:

135 000 fältransoner

5 000 hjälmar

5 000 kroppsskydd

5 000 pansarskott

500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor.

Nästa vecka

Försvarsmakten kommenterar nu när svenska vapentransporten beräknas nå fram och antyder att det kan ske inom några få dagar.

– Det gäller operationssekretess. Ny information kan komma nästa vecka, säger Försvarsmaktens pressekreterare till Aftonbladet.

Det är första gången sedan 1939 som Sverige sänder vapen till ett land som befinner sig i krig. Då var det Finland som angreps av Sovjetunionen.

Vill skydda transportörerna

Det har förts fram oro för att Sveriges vapentransport kan angripas av Ryssland under transporten och Försvarsmakten uttalar sig idag om vapentransportens säkerhetsläge.

– Jag har ingen information om det. Det är sekretess för att man vill skydda de som utför transporten, säger Försvarsmakten till Aftonbladet.

Överstelöjtnant varnar

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan har varnat för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.”

Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, har han sagt till SvD.

Hotar länder som sänder vapen

Ryssland har gått ut med våldsamma hot mot de länder som hjälper Ukraina med vapen. Men Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator.

EU-minister Hans Dahlgren anser att det är mycket viktigt att hjälpa Ukraina.

– Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, sa Hans Dahlgren (S) till SR.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen