Svenskt storföretag lägger ned fabrik

2025 10 14

Fram till nu har jätten haft tre fabriker på svensk mark.

Nu läggs en av dem ned.

Det handlar om tobaksgiganten Swedish Match som stänger sin snusfabrik på Gotland. Detta efter ett besked om att tillverkningen av Gotlandssnus avslutas, rapporterar Di.

Swedish match köpte 95 procent av Gotlandssnus för 300 miljoner kronor så sent som för tre år sedan, enligt branschtidningen Tobak & Mer.

Många anställda

Nedläggningen påverkar omkring 60 anställda som jobbar med produktionen på den gotländska orten Roma.

Motiveringen bakom beskedet är att Swedish match vill “optimera driftseffektiviteten och positionera företaget för långsiktig, hållbar tillväxt”.

Det finns dessutom planer på att flytta produktionen till Kungälv.

– Även om detta förslag drivs av våra långsiktiga strategiska prioriteringar är vi fullt engagerade i att stödja det berörda teamet, säger Mattias Gustafsson, vd för Gotlandssnus och produktionschef inom Swedish Match, enligt Di.

"Ser över långsiktig hållbarhet"

Det är just i Kungälv som en av de tre nuvarande fabrikerna finns. Den andra finns i Göteborg, och den tredje alltså på Gotland.

– Vårt mål är att säkra att verksamhetens långsiktiga hållbarhet och möta våra konsumenters förväntningar. Som en del av detta föreslår vi att produktionen av nikotinportioner flyttas från vår anläggning i Roma på Gotland till vår produktionsanläggning i Kungälv, säger Mattias Gustafsson enligt Helagotland.

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Fått besked

De 60 personerna som jobbar på fabriken i Roma ska ha fått beskedet igår. 

I fabriken tillverkas det vita snuset Zyn. Det är samma snusmärke som av P3 Nyheter pekades ut i en granskning förra året, då det rapporterades om nikotinförgiftning, kroniska sjukdomar och misär bland svartarbetare i Indien som plockar tobaken.

LÄS MER: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: Peter Knutsson/Swedish Match

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

1dec2025

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen