Svenskt styrkebesked i kampen mot dödlig sjukdom

2023 09 22

Antalet personer som någon gång har fått en cancerdiagnos har ökat i Sverige.

I dag uppskattas 600 000 svenskar har diagnostiserats med cancer.

En kraftig ökning.

På fem år har siffran ökat med 85 000 personer – från 515 000 till 600 000.

Det visar Cancerfonden och Socialstyrelsens rapport ”Cancer i siffror”.

– Det är en väldigt hög siffra, 600 000 personer är lika många som bor i hela Göteborg, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

”Klar bild av framgångar”

Den höga siffran kan låta oroväckande.

Ulrika Årehed Kågström betonar dock att rapporten ger ”en klar bild av framgångarna inom cancerforskningen”.

Sedan förra ”Cancer i siffror” släpptes, år 2018, har överlevnaden i cancer ökat från 69 till 72 procent.

– Den här siffran kommer bara att bli ännu högre i takt med allt fler drabbas av cancer och fler överlever. Det är därför uppenbart att livskvalitet under och efter en cancerdiagnos är ett av de områden som är viktiga att satsa mer på, säger Ulrika Årehed Kågström.

Rapporten har sammanställt 200 olika cancerdiagnoser.

Sammantaget insjuknar cirka 190 personer om dagen i någon av cancerdiagnos.

Ungefär hälften av de som drabbas har någon av de vanligaste diagnoserna: bröstcancer, prostatacancer och hudcancer.

Fakta ”Cancer i siffror”

- Cirka 190 personer. Så många insjuknar varje dag i cancer i Sverige.

- 23 personer. Ungefär så många kvinnor får ett bröstcancerbesked varje dag.

- 1 300. Så många kvinnor dör i bröstcancer varje år. Samtidigt ökar överlevnaden successivt.

- 73 % för män vs 72 % för kvinnor. Det är den genomsnittliga överlevnaden fördelat på kön. Män har historiskt sett haft lägre överlevnad i cancer än kvinnor. I dag har de kommit ikapp och överlevnaden är i princip samma totalt sett för båda könen.

- 72 år. Det är medianåldern vid en cancerdiagnos.

Foto: S. Sammy

Text: Redaktionen

Många svenskar ska få pengar på kontot – minst 1 200 kronor

2026 01 09

Kompensation ska betalas ut till tiotusentals svenska hushåll.

Under de senaste veckorna har stormarna hållit stora delar av Sverige i ett järngrepp.

Enligt Svenska Kraftnät har minst 60 000 hushåll drabbats av strömavbrott till följd av stormen Johannes och det efterföljande snöovädret Anna.

Över 23 000 av dem har varit utan el i minst 24 timmar och elbolaget Ellevio beskriver det som “det värsta sedan stormen Gudrun", enligt SVT.

Men hushållen ska kompenseras.

Eljättarna lovar så kallad avbrottsersättning till dem som varit utan el under en längre tid. Enligt den information som finns på bolagens hemsidor kan det handla om tusentals kronor.

Ersättningen baseras på hushållens årliga elnätskostnad.

– Om du har haft ett sammanhängande strömavbrott i mer än 12 timmar betalar vi automatiskt ut en avbrottsersättning till dig. Det är en lagstadgad kompensation som alla elnätsföretag betalar ut till sina elanvändare, framhåller Ellevio som varit värst drabbat med cirka 11 500 strömlösa kunder.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Minst 1 200 kronor

Det hushåll som varit utan ström i minst tolv timmar kan räkna med att få minst 1 200 kronor utbetalt. Som mest kan man få 300 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för abonnemanget, vilket innebär ett minibelopp på 15 600 kronor för den som varit utan el i tolv dagar.

– Syftet är att täcka eventuella skador och kostnader som uppstår till följd av strömavbrottet, förklarar Ellevio.

Men även Eon och Vattenfall, som också har haft tusentals drabbade kunder, måste betala ut avbrottsersättning.

– Du behöver inte anmäla detta till oss, utan vi återkommer till dig med besked, försäkrar Eon.

Har du drabbats av ytterligare problem till följd av elavbrotten kan mer ersättning bli aktuellt.

– Om avbrottsersättningen inte täcker dina kostnader kan du ha rätt till skadestånd för den resterande delen, understryker Vattenfall.

Avbrottsperiod	Ersättning av beräknad årlig nätkostnad	Minimibelopp i kr
12 – 24 tim	12,5 %	1 200
24 – 48 tim	37,5 %	2 400
48 – 72 tim	62,5 %	3 600
72 – 96 tim	87,5 %	4 800
96 – 120 tim	112,5 %	6 000
120 – 144 tim	137,5 %	7 200
144 – 168 tim	162,5 %	8 400
168 – 192 tim	187,5 %	9 600
192 – 216 tim	212,5 %	10 800
216 – 240 tim	237,5 %	12 000
240 – 264 tim	262,5 %	13 200
264 – 288 tim	287,5 %	14 400
Över 288 tim	300,0 %	15 600

Källa: Ellevio

LÄS MER: Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

Foto:

Text: Redaktionen

Skatteverket genomför rekordutbetalning till många svenskar

2026 01 09

Miljonbelopp i svenska skattepengar har betalats ut utanför landets gränser.

Skatteverket har genomfört en rekordstor utbetalning av rotavdrag till utländska företag kopplade till svenskars semesterbostäder.

Totalt rör det sig om över 70 miljoner kronor – den högsta summan hittills, rapporterar TV4.

Ger rekordutbetalning

Under 2025 betalade Skatteverket ut 72,2 miljoner kronor i rotavdrag till företag utanför Sverige — pengar som gått till renoveringar av svenskarnas semesterbostäder runt om i Europa.

– Det blir en följd av att allt fler valt att köpa fastigheter utomlands och att allt fler utländska utförare har blivit bekanta med det här systemet och känner tilltro till att de får sina pengar från Skatteverket, säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket, till TV4.

Beloppet som betalats ut till utländska företag strax före jul är det största någonsin under ett år, enligt myndighetens statistik.

LÄS MER: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

En oväntad effekt

Rotavdraget infördes för att motverka svartarbete och skapa fler jobb i Sverige, genom att göra det billigare för privatpersoner att anlita seriösa hantverkare för renoveringar.

Men trots det är det just semesterparadis som Spanien, Frankrike och delar av Finland som haft mest aktivitet där svenskar utnyttjat avdraget, med miljonbelopp som hamnat utomlands.

– Det blir allt vanligare att utländska företagare får pengar från svenska Skatteverket för reparationer och hushållshjälp som utförts hos svenskar boende utomlands, uppger riksdagen.

Kritik och krav på förändring

Detta rekordbelopp har väckt kritik från politiskt håll.

Vissa politiker menar att svenska skattepengar inte ska användas för renoveringar utomlands, framför allt när syftet med avdraget är att stimulera svensk arbetsmarknad.

I dagsläget gör EU-rätten det omöjligt att begränsa rotavdraget.

– Det känns lite omoraliskt att våra skattepengar går till att man ska bygga om eller renovera ett hus man har utanför Sverige, säger riksdagsledamoten Eva Lindh (S), till TV4.

LÄS MER: “Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen