28 augusti 2026

Svenskt uppdrag irriterar Nato

2022 11 01

Sverige är observatör för FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Det gillas inte av Nato, som för närvarande väntar på klartecken från Turkiet och Ungern om att släppa in Sverige i alliansen.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är även han tveksam till uppdraget och säger nu att Sverige kanske bör hoppa av observatörsrollen, rapporterar Aftonbladet.

– Det ska inte bara vara diktaturer och farliga stater som förfogar över de allra farligaste vapnen så det är klart att Nato inte tycker att det är för bra för Natos samarbete, säger han till tidningen när han ombeds redogöra för hur Nato ser på Sveriges roll.

Sverige röstade för

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen togs fram och antogs av en klar majoritet av FN:s medlemsländer sommaren 2017.

Vintern 2021 hade 50 länder även ratificerat avtalet som därmed var redo att träda i kraft, meddelade FN i ett pressmeddelande för ett år sedan.

Sverige röstade för – men har trots det inte anslutit sig. Istället är man alltså observatör för konventionen.

Aktualiserats på nytt

Kärnvapenförbudet beskrivs dock som kontroversiellt eftersom Sverige bedriver säkerhetspolitik som förlitar sig på stöd från kärnvapenländer, exempelvis Storbritannien, Frankrike och USA.

När nu Sverige försöker gå med i Nato har frågan återigen dragits upp i ljuset. Militäralliansen gillar nämligen inte att Sverige är observatör av FN-konventionen.

– Det är ingen hemlighet att Nato tycker att hela Natos samlade kapacitet är viktig. Man brukar tala om ett 360-gradersperspektiv i de frågorna och där ingår även Natos kärnvapenparaply, det vill säga förmågan som aldrig ska behöva användas, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

"Fokus på att komma in i Nato"

Statsministern själv säger att varje land måste besluta själv vilka FN-konventioner man vill stötta, men menar också att han hade kunnat tänka sig att avstå observatörsrollen – som tilldelades den föregående regeringen.

– Mitt fokus ligger helt nu på att vi ska komma in i Nato och att vi ska fullfölja våra åtaganden, både enligt det här avtalet vi har med Finland och Turkiet men också att vi ska bli en fullvärdig medlem av Nato, säger Ulf Kristersson.

Bjudit in Kristersson

Aftonbladet har tidigare uppgett att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bjudit in den svenska statsministern för ett möte den 8 november.

Då planeras förhandlingarna om att häva den turkiska blockaden för ett svenskt medlemskap att fortsätta.

– Den nye statsministern ställer sig på rätt sida i kampen mot terrorism och terrorister. Han har gjort uttalanden som är gynnsamma, sade Erdoğan enligt Reuters tidigare i oktober.

Han tillade:

– Självklart kommer vi att testa uppriktigheten i denna fråga.

LÄS MER: Uppgifter: Erdoğan agerar efter samtal med M-ledaren

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen