I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Massiva robotattacker riktades därför mot civil infrastruktur. Rapporter om civila dödsfall inkom dagligen.

De ryska terrorbombningarna av ukrainska städer och byar har fortsatt under våren och sommaren.

Nu agerar Sverige på den brutala ryska krigsföringen.

Tar lärdom

–  Erfarenheter från Ukraina visar att krigföring ofta riktas direkt mot civil infrastruktur, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Med anledning av detta har regeringen beslutat om nya satsningar för att påskynda arbetet med upprustning av skyddsrum och för att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att agera under höjd beredskap och krig.

I höstbudgeten föreslås ett tillskott på 40 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att stärka räddningstjänstens förmåga.

Ett ytterligare tillskott på 100 miljoner kronor föreslås för fortsatt upprustning och modernisering av skyddsrum.

– Om det värsta skulle inträffa – att Sverige drabbas av krig – behöver civilbefolkningen skyddas. Det civila försvaret är avgörande för Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft, framhåller regeringen.

”Behöver ett modernt skydd”

I Sverige finns i dag drygt 65 000 skyddsrum.

En viktig komponent i skyddet av civilbefolkningen.

Standarden på skyddsrummen är dock varierande.

Därför behövs flera skyddsrum rustas upp och moderniseras.

–  Sverige behöver ha ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium, skriver regeringen.

Lämnas till riksdagen

Förslagen kommer att lämnas till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Men ofta står krångliga bygglovsansökningar och byråkrati i vägen.

Många avstår därför, men det är också många hushåll som struntar i att ansöka om bygglov och gör slag i sak ändå.

Hela 300 000 svenskar har byggt utan bygglov, enligt en färsk undersökning från Sifo.

Men på måndag förändras reglerna och det blir fritt fram att genomföra enklare renoveringar utan krånglig byråkrati och ansökningar.

De nya reglerna

Från och med den 1 december ändras reglerna, för att förenkla för svenska hushåll.

– Otydliga regler är uppenbarligen ett hinder som gör att många pausar sina planer eller tar genvägar, säger arkitekt Audingas Sumskas, i ett uttalande.

De nya reglerna gäller för en- och tvåbostadshus och innefattar flera olika renoveringsåtgärder.

–  Att genomföra fasadändringar, som att installera takfönster eller måla, blir till exempel bygglovsfritt. Tröskeln sänks alltså rejält för många husägare, säger Audingas Sumskas.

– När fler åtgärder blir bygglovsbefriade minskar inte bara det administrativa krånglet, utan processen blir också enklare och snabbare för den som planerar att bygga.

Får konsekvenser

Många upplever bygglovsreglerna som svåra att förstå, vilket får konsekvenser för hushållen.

– Det finns också många svenskar som säkert inte ens varit medvetna om att bygglov krävs för vissa åtgärder. Men för de som avstått att göra ändringar på sin bostad är det viktigt att denna information når fram, säger Audingas Sumskas.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Siffror från undersökningen 

Här är några siffror från Sifos undersökning om svenskarnas relation till bygglov.

- 25 procent av Sveriges husägare har byggt eller övervägt att bygga utan bygglov.

- 9 procent har faktiskt byggt utan bygglov.

- 37 procent tycker att det finns för många bygglovsregler.

- 12 procent har avstått från att renovera på grund av osäkerhet kring regler.

- 26 procent av husägarna nationellt tycker att bygglovsreglerna är svåra att förstå. Högst andel är det i Stockholm.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen