8okt2025

Sverige agerar – efter Rysslands terrorbombningar

2023 09 19

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – eskalerade under förra hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Massiva robotattacker riktades därför mot civil infrastruktur. Rapporter om civila dödsfall inkom dagligen.

De ryska terrorbombningarna av ukrainska städer och byar har fortsatt under våren och sommaren.

Nu agerar Sverige på den brutala ryska krigsföringen.

Tar lärdom

–  Erfarenheter från Ukraina visar att krigföring ofta riktas direkt mot civil infrastruktur, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Med anledning av detta har regeringen beslutat om nya satsningar för att påskynda arbetet med upprustning av skyddsrum och för att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att agera under höjd beredskap och krig.

I höstbudgeten föreslås ett tillskott på 40 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att stärka räddningstjänstens förmåga.

Ett ytterligare tillskott på 100 miljoner kronor föreslås för fortsatt upprustning och modernisering av skyddsrum.

– Om det värsta skulle inträffa – att Sverige drabbas av krig – behöver civilbefolkningen skyddas. Det civila försvaret är avgörande för Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft, framhåller regeringen.

”Behöver ett modernt skydd”

I Sverige finns i dag drygt 65 000 skyddsrum.

En viktig komponent i skyddet av civilbefolkningen.

Standarden på skyddsrummen är dock varierande.

Därför behövs flera skyddsrum rustas upp och moderniseras.

–  Sverige behöver ha ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium, skriver regeringen.

Lämnas till riksdagen

Förslagen kommer att lämnas till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 april 26

Dieselpriset förändras kraftigt – här är nya prislappen

2026 04 21

Dieselpriset sjunker ordentligt under måndagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som ger en indikation på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker dieselpriset med 1,50 kronor till 20,59 kronor per liter. Prisraset markerar en nedgång på nästan tre kronor sedan i tisdags, då dieselpriset låg på 23.39 kronor litern.

Även bensinpriset sjunker. Den nya prislappen blir 18,29 kronor liter efter en sänkning med 30 öre.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,29 kr/l (-0,30)

- Miles 98: 19,59 kr/l (-0,30)

- Miles+ 98: 19,89 kr/l (-0,30)

- Miles Diesel 20,59 kr/l (-1,50)

- Miles+ Diesel 21,18 kr/l (-1,50)

- HVO100 28,54 kr/l (-1,70)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,24 kr/l (-0,45)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas |

Oljepriset stiger

Snart kan dock drivmedelspriserna vända uppåt igen.

Under måndagen lyfter oljepriset kraftigt efter ökade oroligheter i Mellanöstern.

Brentoljan är upp 2,96 procent till 91,56 dollar per fat och WTI-oljan med 4,29 procent till 87,31 dollar per fat.

Prisuppgångarna sker efter en orolig helg.  USA attackerade ett iranskt fartyg i Hormuzsundet på söndagen, vilket ledde till att Iran anklagade USA för att ha brutit mot vapenvilan.

Samtidigt är Hormuzsundet fortfarande blockerat av både Iran och USA. Under de senaste tre dagarna har det ekonomiskt viktiga sundet varit nästan tomt på fartyg.

LÄS OCKSÅ: Vanligt misstag med pizza kan göra dig sjuk

Foto: Circle K

Text: Redaktionen