I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina bestämde sig Putinregimen för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Massiva robotattacker riktades därför mot civil infrastruktur. Rapporter om civila dödsfall inkom dagligen.

De ryska terrorbombningarna av ukrainska städer och byar har fortsatt under våren och sommaren.

Nu agerar Sverige på den brutala ryska krigsföringen.

Tar lärdom

–  Erfarenheter från Ukraina visar att krigföring ofta riktas direkt mot civil infrastruktur, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Med anledning av detta har regeringen beslutat om nya satsningar för att påskynda arbetet med upprustning av skyddsrum och för att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att agera under höjd beredskap och krig.

I höstbudgeten föreslås ett tillskott på 40 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att stärka räddningstjänstens förmåga.

Ett ytterligare tillskott på 100 miljoner kronor föreslås för fortsatt upprustning och modernisering av skyddsrum.

– Om det värsta skulle inträffa – att Sverige drabbas av krig – behöver civilbefolkningen skyddas. Det civila försvaret är avgörande för Sveriges försvarsförmåga och motståndskraft, framhåller regeringen.

”Behöver ett modernt skydd”

I Sverige finns i dag drygt 65 000 skyddsrum.

En viktig komponent i skyddet av civilbefolkningen.

Standarden på skyddsrummen är dock varierande.

Därför behövs flera skyddsrum rustas upp och moderniseras.

–  Sverige behöver ha ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium, skriver regeringen.

Lämnas till riksdagen

Förslagen kommer att lämnas till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen