Sverige går tvärsemot USA – hyllas av Röda Korset

2025 04 15

Regeringen har presenterat sin vårändringsbudget.

Totalt innehåller budgeten extra tillskott på 11,5 miljarder kronor.

Vissa utgiftsområden får minskade anslag, bland annat minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Biståndet lämnas dock oförändrat. Vårbudgeten innehåller inga fortsatta neddragningar på svenskt bistånd.

Ett välkommet besked, enligt människorättsorganisationen Röda Korset.

Röda Korset betonar att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en av världens mest ambitiösa biståndsgivare – framför allt i ett läge där USA stryper stora delar av sitt bistånd. Trumpadministrationen har beslutat om nedläggning av biståndsmyndigheten USAID som stod för 40 procent av det globala biståndet. 

– Det är av stor betydelse att biståndet nu och framöver inte drabbas av ytterligare nedskärningar, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset. 

”Behöver visa ledarskap”

Ulrika Modéer välkomnar biståndsbeskedet, men hon skulle helst vilja att Sverige bidrar ännu mer.

– I skuggan av USA:s beslut och det enorma lidande det orsakat skulle budgetposten snarare behöva öka. I en tid av ökad global osäkerhet är ett starkt bistånd avgörande för att möta akuta behov och stödja långsiktigt arbete på några av världens mest sårbara platser, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Sverige och EU behöver visa ledarskap. Vi behöver hålla hårt fast vid de humanitära principerna och behovsstyrt stöd. EU:s medlemsländer har en särskild roll att spela genom att tydligt, likvärdigt och konsekvent stå upp för dessa principer, både i ord och handling.

Biståndsramen justeras från 2026

Från och med 2026 kommer det svenska biståndet att justeras.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025.

Under perioden 2026–2028 ska biståndet minska med tre miljarder kronor till 53 miljarder kronor per år. 

Ett extra tillskott går dock till Ukraina. Regeringen har tidigare aviserat att Sverige kommer bidra med 75 miljarder kronor i militärt stöd för åren 2024–2026. Det svenska stödet för 2025 har dessutom skruvats upp till 29,5 miljarder kronor. Detta har gjorts genom att flytta medel från 2026 års ekonomiska ram för Ukraina till 2025.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 92,8 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 nov 2026

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 nov 2026

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.  

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen