Sverige går tvärsemot USA – hyllas av Röda Korset

2025 04 15

Regeringen har presenterat sin vårändringsbudget.

Totalt innehåller budgeten extra tillskott på 11,5 miljarder kronor.

Vissa utgiftsområden får minskade anslag, bland annat minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Biståndet lämnas dock oförändrat. Vårbudgeten innehåller inga fortsatta neddragningar på svenskt bistånd.

Ett välkommet besked, enligt människorättsorganisationen Röda Korset.

Röda Korset betonar att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en av världens mest ambitiösa biståndsgivare – framför allt i ett läge där USA stryper stora delar av sitt bistånd. Trumpadministrationen har beslutat om nedläggning av biståndsmyndigheten USAID som stod för 40 procent av det globala biståndet. 

– Det är av stor betydelse att biståndet nu och framöver inte drabbas av ytterligare nedskärningar, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset. 

”Behöver visa ledarskap”

Ulrika Modéer välkomnar biståndsbeskedet, men hon skulle helst vilja att Sverige bidrar ännu mer.

– I skuggan av USA:s beslut och det enorma lidande det orsakat skulle budgetposten snarare behöva öka. I en tid av ökad global osäkerhet är ett starkt bistånd avgörande för att möta akuta behov och stödja långsiktigt arbete på några av världens mest sårbara platser, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Sverige och EU behöver visa ledarskap. Vi behöver hålla hårt fast vid de humanitära principerna och behovsstyrt stöd. EU:s medlemsländer har en särskild roll att spela genom att tydligt, likvärdigt och konsekvent stå upp för dessa principer, både i ord och handling.

Biståndsramen justeras från 2026

Från och med 2026 kommer det svenska biståndet att justeras.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025.

Under perioden 2026–2028 ska biståndet minska med tre miljarder kronor till 53 miljarder kronor per år. 

Ett extra tillskott går dock till Ukraina. Regeringen har tidigare aviserat att Sverige kommer bidra med 75 miljarder kronor i militärt stöd för åren 2024–2026. Det svenska stödet för 2025 har dessutom skruvats upp till 29,5 miljarder kronor. Detta har gjorts genom att flytta medel från 2026 års ekonomiska ram för Ukraina till 2025.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 92,8 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen

27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen

Kina och Ryssland har skickat upp stridsflyg

2026 06 27

Över tio stridsflygplan har skickats upp.

Militära flygplan från Kina och Ryssland har gått in i Sydkoreas luftförsvarsidentifieringszon.

Sydkorea har satt in jaktflyg som svar, rapporterar United24 media.

Omedelbar reaktion

Sydkorea har skickat upp flygvapnets stridsflyg efter att fler än tio kinesiska och ryska militärflygplan gått in i landets luftförsvarsidentifieringszon (KADIZ), enligt The Korea Herald med hänvisning till Sydkoreas försvarsstab (JCS).

KADIZ är ett område runt Sydkorea där militären övervakar och identifierar flygtrafik i förväg innan den når landets egentliga luftrum.

Den sydkoreanska militären betonar att situationen hanterades snabbt och kontrollerat.

– Vår militär identifierade de kinesiska och ryska flygplanen innan de gick in i KADIZ och skickade upp flygvapnets stridsflyg för att vidta taktiska åtgärder inför möjliga händelseutvecklingar, säger den sydkoreanska försvarsstaben.

Flygplanen ska därefter ha passerat in och ut ur zonen över Japanska havet (Östra havet) utan att kränka själva sydkoreanskt luftrum.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Misstänkt militär övning

Enligt Sydkoreas militära ledning kan flygningen ha varit kopplad till en gemensam övning mellan Kina och Ryssland, men länderna har inte bekräftat.

– Det bedöms att aktiviteten sannolikt är relaterad till en samordnad övning, säger en tjänsteman från den sydkoreanska försvarsstaben (JCS), rapporterar The Korea Herald.

Samtidigt har liknande incidenter rapporterats i andra regioner, där bland annat Nato tidigare har skickat upp stridsflyg efter ryska långdistansflygningar nära europeiskt luftrum.

Ökad militär aktivitet

Händelsen ses som en del av ett större mönster av ökad militär flygaktivitet i Asien-Stillahavsområdet.

Sydkorea svarade med jaktflyg för att övervaka situationen, men uppger att inga kränkningar av nationellt luftrum har skett.

Spänningen i regionen fortsätter att vara hög, där både övningar och rutinflygningar ofta leder till snabba militära reaktioner från flera länder.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen