Sverige går tvärsemot USA – hyllas av Röda Korset

2025 04 15

Regeringen har presenterat sin vårändringsbudget.

Totalt innehåller budgeten extra tillskott på 11,5 miljarder kronor.

Vissa utgiftsområden får minskade anslag, bland annat minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Biståndet lämnas dock oförändrat. Vårbudgeten innehåller inga fortsatta neddragningar på svenskt bistånd.

Ett välkommet besked, enligt människorättsorganisationen Röda Korset.

Röda Korset betonar att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en av världens mest ambitiösa biståndsgivare – framför allt i ett läge där USA stryper stora delar av sitt bistånd. Trumpadministrationen har beslutat om nedläggning av biståndsmyndigheten USAID som stod för 40 procent av det globala biståndet.

– Det är av stor betydelse att biståndet nu och framöver inte drabbas av ytterligare nedskärningar, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

”Behöver visa ledarskap”

Ulrika Modéer välkomnar biståndsbeskedet, men hon skulle helst vilja att Sverige bidrar ännu mer.

– I skuggan av USA:s beslut och det enorma lidande det orsakat skulle budgetposten snarare behöva öka. I en tid av ökad global osäkerhet är ett starkt bistånd avgörande för att möta akuta behov och stödja långsiktigt arbete på några av världens mest sårbara platser, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Sverige och EU behöver visa ledarskap. Vi behöver hålla hårt fast vid de humanitära principerna och behovsstyrt stöd. EU:s medlemsländer har en särskild roll att spela genom att tydligt, likvärdigt och konsekvent stå upp för dessa principer, både i ord och handling.

Biståndsramen justeras från 2026

Från och med 2026 kommer det svenska biståndet att justeras.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025.

Under perioden 2026–2028 ska biståndet minska med tre miljarder kronor till 53 miljarder kronor per år.

Ett extra tillskott går dock till Ukraina. Regeringen har tidigare aviserat att Sverige kommer bidra med 75 miljarder kronor i militärt stöd för åren 2024–2026. Det svenska stödet för 2025 har dessutom skruvats upp till 29,5 miljarder kronor. Detta har gjorts genom att flytta medel från 2026 års ekonomiska ram för Ukraina till 2025.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 92,8 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Skatteverket uppmanar alla svenskar till extra vaksamhet.

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen