Sverige går tvärsemot USA – hyllas av Röda Korset

2025 04 15

Regeringen har presenterat sin vårändringsbudget.

Totalt innehåller budgeten extra tillskott på 11,5 miljarder kronor.

Vissa utgiftsområden får minskade anslag, bland annat minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Biståndet lämnas dock oförändrat. Vårbudgeten innehåller inga fortsatta neddragningar på svenskt bistånd.

Ett välkommet besked, enligt människorättsorganisationen Röda Korset.

Röda Korset betonar att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en av världens mest ambitiösa biståndsgivare – framför allt i ett läge där USA stryper stora delar av sitt bistånd. Trumpadministrationen har beslutat om nedläggning av biståndsmyndigheten USAID som stod för 40 procent av det globala biståndet. 

– Det är av stor betydelse att biståndet nu och framöver inte drabbas av ytterligare nedskärningar, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset. 

”Behöver visa ledarskap”

Ulrika Modéer välkomnar biståndsbeskedet, men hon skulle helst vilja att Sverige bidrar ännu mer.

– I skuggan av USA:s beslut och det enorma lidande det orsakat skulle budgetposten snarare behöva öka. I en tid av ökad global osäkerhet är ett starkt bistånd avgörande för att möta akuta behov och stödja långsiktigt arbete på några av världens mest sårbara platser, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Sverige och EU behöver visa ledarskap. Vi behöver hålla hårt fast vid de humanitära principerna och behovsstyrt stöd. EU:s medlemsländer har en särskild roll att spela genom att tydligt, likvärdigt och konsekvent stå upp för dessa principer, både i ord och handling.

Biståndsramen justeras från 2026

Från och med 2026 kommer det svenska biståndet att justeras.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025.

Under perioden 2026–2028 ska biståndet minska med tre miljarder kronor till 53 miljarder kronor per år. 

Ett extra tillskott går dock till Ukraina. Regeringen har tidigare aviserat att Sverige kommer bidra med 75 miljarder kronor i militärt stöd för åren 2024–2026. Det svenska stödet för 2025 har dessutom skruvats upp till 29,5 miljarder kronor. Detta har gjorts genom att flytta medel från 2026 års ekonomiska ram för Ukraina till 2025.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 92,8 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen