Sverige går tvärsemot USA – hyllas av Röda Korset

2025 04 15

Regeringen har presenterat sin vårändringsbudget.

Totalt innehåller budgeten extra tillskott på 11,5 miljarder kronor.

Vissa utgiftsområden får minskade anslag, bland annat minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Biståndet lämnas dock oförändrat. Vårbudgeten innehåller inga fortsatta neddragningar på svenskt bistånd.

Ett välkommet besked, enligt människorättsorganisationen Röda Korset.

Röda Korset betonar att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en av världens mest ambitiösa biståndsgivare – framför allt i ett läge där USA stryper stora delar av sitt bistånd. Trumpadministrationen har beslutat om nedläggning av biståndsmyndigheten USAID som stod för 40 procent av det globala biståndet. 

– Det är av stor betydelse att biståndet nu och framöver inte drabbas av ytterligare nedskärningar, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset. 

”Behöver visa ledarskap”

Ulrika Modéer välkomnar biståndsbeskedet, men hon skulle helst vilja att Sverige bidrar ännu mer.

– I skuggan av USA:s beslut och det enorma lidande det orsakat skulle budgetposten snarare behöva öka. I en tid av ökad global osäkerhet är ett starkt bistånd avgörande för att möta akuta behov och stödja långsiktigt arbete på några av världens mest sårbara platser, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Sverige och EU behöver visa ledarskap. Vi behöver hålla hårt fast vid de humanitära principerna och behovsstyrt stöd. EU:s medlemsländer har en särskild roll att spela genom att tydligt, likvärdigt och konsekvent stå upp för dessa principer, både i ord och handling.

Biståndsramen justeras från 2026

Från och med 2026 kommer det svenska biståndet att justeras.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025.

Under perioden 2026–2028 ska biståndet minska med tre miljarder kronor till 53 miljarder kronor per år. 

Ett extra tillskott går dock till Ukraina. Regeringen har tidigare aviserat att Sverige kommer bidra med 75 miljarder kronor i militärt stöd för åren 2024–2026. Det svenska stödet för 2025 har dessutom skruvats upp till 29,5 miljarder kronor. Detta har gjorts genom att flytta medel från 2026 års ekonomiska ram för Ukraina till 2025.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 92,8 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen