Sverige går tvärsemot USA – hyllas av Röda Korset

2025 04 15

Totalt innehåller budgeten extra tillskott på 11,5 miljarder kronor.

Vissa utgiftsområden får minskade anslag, bland annat minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Biståndet lämnas dock oförändrat. Vårbudgeten innehåller inga fortsatta neddragningar på svenskt bistånd.

Ett välkommet besked, enligt människorättsorganisationen Röda Korset.

Röda Korset betonar att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en av världens mest ambitiösa biståndsgivare – framför allt i ett läge där USA stryper stora delar av sitt bistånd. Trumpadministrationen har beslutat om nedläggning av biståndsmyndigheten USAID som stod för 40 procent av det globala biståndet. 

– Det är av stor betydelse att biståndet nu och framöver inte drabbas av ytterligare nedskärningar, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset. 

”Behöver visa ledarskap”

Ulrika Modéer välkomnar biståndsbeskedet, men hon skulle helst vilja att Sverige bidrar ännu mer.

– I skuggan av USA:s beslut och det enorma lidande det orsakat skulle budgetposten snarare behöva öka. I en tid av ökad global osäkerhet är ett starkt bistånd avgörande för att möta akuta behov och stödja långsiktigt arbete på några av världens mest sårbara platser, säger generalsekreteraren och tillägger:

– Sverige och EU behöver visa ledarskap. Vi behöver hålla hårt fast vid de humanitära principerna och behovsstyrt stöd. EU:s medlemsländer har en särskild roll att spela genom att tydligt, likvärdigt och konsekvent stå upp för dessa principer, både i ord och handling.

Biståndsramen justeras från 2026

Från och med 2026 kommer det svenska biståndet att justeras.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025.

Under perioden 2026–2028 ska biståndet minska med tre miljarder kronor till 53 miljarder kronor per år. 

Ett extra tillskott går dock till Ukraina. Regeringen har tidigare aviserat att Sverige kommer bidra med 75 miljarder kronor i militärt stöd för åren 2024–2026. Det svenska stödet för 2025 har dessutom skruvats upp till 29,5 miljarder kronor. Detta har gjorts genom att flytta medel från 2026 års ekonomiska ram för Ukraina till 2025.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 92,8 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Anmälningar väller in – skarp uppmaning till alla med utemöbler

2026 06 19

Många svenskar njuter av det fina sommarvädret på uteplatser, altaner och trädgårdar.

Men samtidigt som möblerna ställs ut passar även tjuvar runt om i landet på att försöka stjäla dyra stolar och bord.

Den här tiden på året står exklusiva utemöbler högt på deras önskelista – och Länsförsäkringar riktar en skarp uppmaning till alla med utemöbler om att säkra dessa.

Anmälningar väller in

Exklusiva utemöbler med högt andrahandsvärde är enligt Länsförsäkringar extra stöldbegärliga.  

– Under sommaren får vi in anmälningar om stulna utemöbler i princip varje vecka, säger Caroline Josefsson, affärsområdeschef skador och skadeförebygg på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. 

Ju mer eftertraktad och lättsåld en möbel är, desto större är risken att den försvinner.  

Tips från proffsen

Länsförsäkringar har upprättat sex tips till den som vill skydda sina utemöbler – i synnerhet om det rör sig om dyra sådana:

- Lås fast möblerna med exempelvis en låsvajer.

- Om du ska resa bort – flytta in möblerna i ett låst förråd om du har möjlighet.

- Töm dynboxar, ställ in dynor och kuddar när de inte används – även dessa kan vara stöldbegärliga.

- Märk och dokumentera dina möbler – fotografera dem och spara kvitton.

- Gör alltid en polisanmälan om du blir bestulen och spara en kopia.

- Kontakta ditt försäkringsbolag för att göra en skadeanmälan.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

“Tjuvarnas första val”

Caroline Josefsson säger vidare att “några enkla åtgärder kan göra stor skillnad”.

– Det är lätt att tro att utemöblerna står säkert på tomten, men vi ser att exklusiva möbler som lämnas utan uppsikt ofta är tjuvarnas första val, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi skulle inte lämna andra värdesaker för tiotusentals kronor framme utan skydd en längre period, och på samma sätt är det klokt att vara lite extra rädd om sina utemöbler. 

Så funkar det

Stöld av utemöbler omfattas ofta av hemförsäkringen.

För att kunna få ersättning krävs alltid en polisanmälan, och det är viktigt att spara en kopia av anmälan när man kontaktar sitt försäkringsbolag.  

Ersättningen baseras på möblernas värde och ålder.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen