Sverige har förlorat 90 miljarder kronor

2025 01 10

Sverige har förlorat 92 miljarder kronor.

Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström.

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström.

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Zelenskyj har fått nog – “det är över”

2026 10 15

I söndags utlyste Donald Trump en energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina.

Den amerikanske presidenten hävdade att båda länderna gått med på uppgörelsen.

– Beskedet om vapenvila var en nyhet för mig. Men om Ryssland går med på en vapenvila på energiområdet kommer även Ukraina att göra det, framhöll Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj efteråt.

Sedan dess har Ryssland fortsatt bomba Ukraina och dess energiinfrastruktur. Natten till igår skickades 39 ryska ballistiska missiler och över 120 drönare mot ukrainsk energisektor och kritisk infrastruktur i Kyjiv och Charkiv, enligt Zelenskyj.

Nu har presidenten fått nog.

Ukraina återupptar attackerna mot Rysslands oljeraffinaderier, meddelar Zelenskyj.

– Blockeringen är över. Vi är klara, säger han till Financial Times.

Uppgifter: USA kan ha blåst Ukraina

Ytterligare en faktor till Zelenskyjs vändning är USA:s iver att göra affärer med Ryssland samt Trumps “uppenbara beundran för Vladimir Putin” och andra autokrater, skriver FT.

– Han (Trump) talar öppet och högljutt om det att han älskar sådana människor och respekterar dem. För honom innebär det att människor som kan vara ledare i 20 år, 30 år, 40 år, kan vara väldigt starka, säger presidenten.

Zelenskyj riktar även kritik mot att Ukraina inte fått förvarningar om ryska attacker från amerikansk underrättelsetjänst. Enligt uppgifter till CBS kan USA avsiktligt ha undanhållit varniningar om attacker som dödade sex personer och som orsakade strömavbrott för 600 000 personer i Ukraina.

Läs mer: Rysk flygbas i lågor

Attackerar idag

Trump har förnekat att USA slutat dela underrättelseuppgifter.

– Vi hjälper dem och vi delar information. Vi vill att kriget ska ta slut, så vi arbetar med dem och med Ryssland för att få kriget att ta slut, säger Trump enligt CBS.

Under torsdagen har Ukraina genomfört en storskalig drönarattack mot den ryska regionen Rjazan, rapporterar Reuters.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

”Extremt låg skatt” – fler pensionärer tar chansen

2026 10 16

Allt fler svenskar kombinerar pensionen med arbete.

Det handlar om antalet jobbonärer, alltså pensionärer som fortsätter att arbeta i någon omfattning efter pensionen. Fler och fler väljer att komplettera pensionen med jobb.

En av de som utnyttjar möjligheten är Jan-Erik Lindenblad Hed som arbetar med trädgårdsskötsel, rapportera SR. Han visste inte om den fördelaktiga möjligheten skattemässigt, när han började jobba efter pensionen.

– Jag visste inte om det här jobbskatteavdraget som fanns då, när man jobbar som pensionär. Det blir inte många procent jag betalar i skatt egentligen, säger han till radion.

Ökat på lång sikt

Antalet jobbonärer har ökat på lång sikt. Mellan 2012 och 2024 har andelen ökat med 18 procent, enligt statistik från Pensionsmyndigheten.

Andelen egenföretagare är överrepresenterade bland jobbonärerna jämfört med resten av befolkningen. Omkring 11 procent av kvinnorna och 20 procent av männen är egenföretagare.

”Extremt låg”

Sedan 2024 har antalet jobbonärer fortsatt öka stadigt, enligt pensionsbolaget Alecta. Och rent skattemässigt har det blivit en alltmer fördelaktig möjlighet, menar Staffan Ström som är pensionsekonom på Alecta.

– Skatten på arbetsinkomster för äldre är ju extremt låg får man säga, 8 procent ungefär, säger han till SR.

Läs också: Flera konkurser i viktig bransch

Jobbskatteavdraget

Den som fortsätter att jobba parallellt med att man tar ut pension, får en lägre skatt genom jobbskatteavdraget. Det är bara på arbetsinkomst som avdraget gäller, inte andra inkomster som pension eller sjukpenning. Avdragets storlek bestäms av storleken på arbetsinkomsterna.

– Du får ett högre jobbskatteavdrag om du fyllt 66 år vid årets ingång, alltså från och med det år du fyller 67. Åldersgränsen höjdes från 65 år till 66 år den 1 januari 2024, framhåller Skatteverket.

– Jobbskatteavdraget är medräknat i våra skattetabeller och räknas med automatiskt när din arbetsgivare drar av skatt på din lön. Du behöver alltså inte ansöka om att få det.

Läs också: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen