Sverige har förlorat 90 miljarder kronor

2025 01 10

Sverige har förlorat 92 miljarder kronor.

Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström. 

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström. 

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och video på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande, vilket gör varje incident som drönarattacken i Grozny till en potentiellt känslig säkerhetsfråga.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen