Sverige har förlorat 90 miljarder kronor

2025 01 10

Sverige har förlorat 92 miljarder kronor.

Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström.

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström.

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen