Sverige har förlorat 90 miljarder kronor

2025 01 10

Sverige har förlorat 92 miljarder kronor.

Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström. 

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström. 

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Preem slutar sälja kritiserad diesel

2025 12 02

Preem kommer att slopa ett drivmedel som under en längre tid varit föremål för kritik.

Från och med nu kommer bensinkedjan att sluta blanda in RME i produkten Preem Evolution Diesel.

RME är en typ av biodiesel som framställs av rapsolja.

Inblandningen i diesel har dock ifrågasatts av flera skäl, bland annat för att det kan leda till sämre köldegenskaper, högre bränsleförbrukning och för att produktionen anses ha svagare klimatnytta jämfört med HVO.

– Våra kunder har länge efterfrågat en diesel fri från RME. Genom att ta bort RME kan vi erbjuda en diesel till marknaden som håller en högre teknisk prestanda, utan att göra avkall på drivmedlets klimatprestanda, säger Daniel Granquist, drivmedelsexpert på Preem, i ett uttalande.

"Finns en missuppfattning"

Ända sedan 2006 har RME använts i svensk standarddiesel. Det finns dock en nackdel för den som tankar drivmedlet – bränslet är mer känsligt för vatten och mikrobiell tillväxt.

I förlängningen kan det leda till driftstörningar, understryker Preem.

Den diesel som bensinkedjan nu ska börja sälja istället ska därmed förebygga de problemen, särskilt för fordon som används i kallt väder eller som står oanvända under en längre tid.

– Det finns en missuppfattning om att alla dieseltyper fungerar likadant, men så är det inte. HVO är kemiskt likvärdig med fossil diesel, vilket ger mindre risk för driftproblem och ger en bättre prestanda året runt än med RME. Detta stärker vårt erbjudande till transportsektorn i hela Sverige, säger Daniel Granquist.

LÄS MER: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Gotland enda undantaget

Skiftet kommer att göras på Preems cirka 500 stationer i Sverige. Förändringen görs därmed hos kedjan över i princip hela landet. Det enda undantaget är fyra stationer på Gotland som tills vidare kommer att fortsätta sälja diesel med RME.

Skälen till att de gotländska Preemstationerna inte omfattas av bytet är logistiska.

Sedan tidigare har Preem lanserat den nya produkten på drygt 200 stationer.

LÄS MER: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

Foto: Preem

Text: Redaktionen


Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva Sverige kan drabbas

2025 12 02

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen för vad som tidigare beskrivits som en “tickande hälsobomb”.

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman. 

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen