Sverige har förlorat 90 miljarder kronor

2025 01 10

Sverige har förlorat 92 miljarder kronor.

Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström.

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström.

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

Flera banker går ihop i en varning.

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet.

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970.

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen