Sverige hyllas efter Natoinsats

2025 04 20

Två brittiska stridsflygplan lyfte under tisdagen från Malborks flygbas i Polen för att stoppa och leda bort två ryska spionflygplan som flög för nära Natos luftrum över Östersjön.

Under torsdagen var det dags igen – två brittiska plan av samma modell, Typhoon, stoppade och avvisade då ett ryskt plan som nyligen hade lyft från den ryska enklavstaden Kaliningrad.

“Sida vid sida med Sverige”

Det avslöjar den brittiska regeringen i ett pressmeddelande under söndagen – där även den nya Natomedlemmen Sverige hyllas.

– Uppdraget visar vår förmåga att verka sida vid sida med Natos nyaste medlem Sverige, och att försvara alliansens luftrum var och när det behövs, vilket håller oss säkra hemma och starka utomlands, heter det i pressmeddelandet.

Läs mer: Tråkiga nyheter för alla köttälskare

Opererar med svenska Gripen

Exakt hur Sverige medverkade under insatserna nämns inte i pressmeddelandet. 

Klart är dock att uppdragen genomfördes bara veckor efter att de brittiska flygplanen anlänt till östra Polen för att inleda sin placering tillsammans med Sverige, för att försvara Natos östra flank.

– Uppdraget utgör också en milstolpe i Natointegrationen med brittiska RAF-jetflygplan som opererar tillsammans med svenska Gripen – första gången Sverige har bidragit med stridsflygplan till en annan allians luftpoliser sedan man gick med i Nato 2024, står att läsa i pressmeddelandet.

Land nummer 32

Sverige blev medlem i försvaralliansen Nato den 7 mars förra året. Därmed avslutades en lång period av neutralitet och alliansfrihet.

Sverige är det senast anslutna landet till alliansen, och nummer 32 i ordningen.

Läs vidare: Trumps elaka påskhälsning

Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten samt R. Macdonald (OBS! montage)

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen