Sverige hyllas efter Natoinsats

2025 04 20

Två brittiska stridsflygplan lyfte under tisdagen från Malborks flygbas i Polen för att stoppa och leda bort två ryska spionflygplan som flög för nära Natos luftrum över Östersjön.

Under torsdagen var det dags igen – två brittiska plan av samma modell, Typhoon, stoppade och avvisade då ett ryskt plan som nyligen hade lyft från den ryska enklavstaden Kaliningrad.

“Sida vid sida med Sverige”

Det avslöjar den brittiska regeringen i ett pressmeddelande under söndagen – där även den nya Natomedlemmen Sverige hyllas.

– Uppdraget visar vår förmåga att verka sida vid sida med Natos nyaste medlem Sverige, och att försvara alliansens luftrum var och när det behövs, vilket håller oss säkra hemma och starka utomlands, heter det i pressmeddelandet.

Läs mer: Tråkiga nyheter för alla köttälskare

Opererar med svenska Gripen

Exakt hur Sverige medverkade under insatserna nämns inte i pressmeddelandet. 

Klart är dock att uppdragen genomfördes bara veckor efter att de brittiska flygplanen anlänt till östra Polen för att inleda sin placering tillsammans med Sverige, för att försvara Natos östra flank.

– Uppdraget utgör också en milstolpe i Natointegrationen med brittiska RAF-jetflygplan som opererar tillsammans med svenska Gripen – första gången Sverige har bidragit med stridsflygplan till en annan allians luftpoliser sedan man gick med i Nato 2024, står att läsa i pressmeddelandet.

Land nummer 32

Sverige blev medlem i försvaralliansen Nato den 7 mars förra året. Därmed avslutades en lång period av neutralitet och alliansfrihet.

Sverige är det senast anslutna landet till alliansen, och nummer 32 i ordningen.

Läs vidare: Trumps elaka påskhälsning

Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten samt R. Macdonald (OBS! montage)

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen