Kallar till toppmöte

2023 10 03

– Mötet sker inom ramen för det regionala försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF), framhåller regeringen i dag, tisdag.

Följande länder deltar i försvarssamarbetet och kommer att närvara på toppmötet:

- Sverige

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien.

Ryska anfallskriget och försvaret av Östersjön

– Ledarna kommer under mötet att diskutera Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, samt hur länderna tillsammans kan fortsätta stärka sitt samarbete med Nato och utveckla sin förmåga att hantera hybridhot, skriver regeringen.

Vidare beskriver man mötet som ett viktigt tillfälle för länderna att diskutera gemensamma utmaningar, stärka banden till varandra och skapa goda förutsättningar för gemensamma insatser.

Mötet kommer att hållas på Gotland eftersom den svenska ön spelar en central militärstrategisk roll i försvaret av Östersjön.

– Det visar på vikten av det operativa och strategiska samarbetet inom JEF, framhåller regeringen.

Fakta Joint Expeditionary Force (JEF)

- JEF är ett försvarssamarbete mellan tio länder som leds av Storbritannien. Koalitionen omfattar Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Sverige och Storbritannien och är i första hand avsedd för insatser i Östersjöområdet, Nordatlanten och Arktis. JEF kan snabbt agera antingen självt eller ihop med Nato eller FN.

- JEF grundades 2012, delvis till följd av Storbritanniens erfarenheter från insatser i Irak och Afghanistan. 2018 uppnådde JEF så kallad fullständig operativ förmåga. Sverige har varit en del av JEF sedan 2017.

- JEF är en form av internationell snabbinsatsstyrka som kan agera vid speciella tillfällen som uppkomna säkerhetshot, kriser eller krig.

- Styrkan med JEF är att den snabbt kan vara på plats och sättas in i operationer med snäva tidsförhållanden. Det rådande säkerhetsläget i världen gör att JEF behövs för att bidra till säkerheten i Arktis, Nordatlanten och Östersjön tillsammans med andra länders försvarsmakter.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen