JUST NU: Sverige luras in i Nato av USA – enligt kinesisk media

2022 07 18

Sverige beskrivs som ett land som sviker medborgarna och provocerar Ryssland.

Det hävdar en ny rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet, enligt Svenska Dagbladet.

Enligt samma rapport har bevakningen av Sverige i Kina trappats upp ordentligt sedan det blev klart att Sverige ska gå med i militäralliansen Nato.

Anmärkningsvärd bild

Det är just Natofrågan som intresserar kineserna.

Enligt medierna i landet kan utvidgningen få stora konsekvenser för säkerhetssituationen i Europa, skriver SvD.

Men det är en anmärkningsvärd bild av Sverige som framträder i medieutbudet i Kina enligt den nya rapporten.

Luras av USA

Sverige beskrivs nämligen som ett land som luras av USA, som i sin tur har “kidnappat” Nato.

Kineserna framställer också inträdet i Nato som en överkörning av svenska folkets vilja, som påstås ha riktat mycket hård kritik mot regeringen för att med odemokratiska medel ha godkänt en svensk Natoansökan, skriver tidningen.

Provocerar Putin

Man beskriver också det svenska och finska Natomedlemskapet som en direkt provokation mot Moskva.

– Jag tror inte att den intensifierade rapporteringen i media beror på att Kina är förvånande att Sverige vill gå med i Nato, de skriver det här snarare för att det passar in i det kinesiska narrativet om Nato, säger Hillevi Pårup på UI, till SvD.

Hot mot Kina

Nato målas också upp som ett hot mot Kina i form av samarbete och partnerskap med länder och regioner i Kinas närområde.

– Samtidigt finns en berättelse som är lite motstridig och den handlar om att Nato är en splittrad allians som tappar i styrka och där USA har svårt att behålla kontrollen över sina allierade, säger Pårup.

Ökade spänningar

Spänningarna mellan Väst och Kina har ökat den senaste tiden. Nato nämnde för första gången landet i militäralliansens strategiska koncept under dess toppmöte i Madrid i slutet av juni.

– Kina är inte vår motståndare, men vi måste se klart på de allvarliga utmaningar landet representerar, kommenterade Natochefen Jens Stoltenberg och klargjorde att Kina utgör en utmaning för den globala stabiliteten, enligt AFP.

"Världens största säkerhetshot"

USA har även pekat ut Kina som världens största säkerhetshot, inte minst mot ekonomin.

Det klargjorde amerikanska FBI-chefen vid ett gemensamt och unikt framträdande med chefen för Storbritanniens underrättelsetjänst MI5 i början av månaden.

En stor fruktan hos USA skulle vara konsekvenserna om Kina skulle bestämma sig för att invadera Taiwan, någonting som landet inte skulle tveka att göra om Taiwan utropar självständighet, enligt det kinesiska försvarsdepartementet.

Foto: White House

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen