Sverige nästan värst drabbat i världen av hudcancer pga solning

2021 06 30

Svenskar som visas för mycket i solen bidrar nu till att Sverige är på väg att närma sig Australien och Nya Zeeland som är världens mest drabbade länder av hudcancer.

Totalt drabbas Sverige av omkring 60 000 hudcancerfall årligen och 500 svenskar dör i sjukdomen konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten som klargör att den främsta orsaken till att hudcancer utvecklas är att man vistas för mycket i solen.

Australiens män drabbas av 40 nya fall av hudcancer per 100 000 invånare per år och motsvarande tal för Australiens kvinnor är cirka 30 nya fall, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sverige drabbas av cirka 30 nya fall per år för män och cirka 30 nya fall per år för kvinnor, per 100 000 invånare, och det har pågått en tydlig ökning ända sedan 1950-talet, uppger Vetenskapsradion.

– Även om människor säger att de vill minska sin solning nu så fortsätter hudcancerfallen öka eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas. En solbrun hud är fortfarande det rådande skönhetsidealet, säger Yvonne Brandberg, ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor tillika professor på Karolinska Institutet.

När du grillar

Australien och Nya Zeeland är bäst i världen på förbyggande insatser mot hudcancer och Sverige bör ta efter anser UV-rådet i Strålsäkerhetsmyndighetens nya rapport.

– Länderna är framförallt duktiga på att informera om vardagsexponeringen, när du reser till och från jobbet, grillar i trädgården och gör andra hushållssysslor utomhus. Sverige bör göra på liknande sätt utifrån svenska förutsättningar anpassat till flera riskgrupper som äldre och barn, anser Yvonne Brandberg.

Akademiker i fara

– Solen hämmar immunsystemet och hämmar vi immunsystemet släpper vi kanske också upp en cancer som är på väg, som annars hållit sig lugn. De som har bäst tillfällen till att resa och exponeras i solen, som akademiska yrkesgrupper, har större risk än de vi klassiskt sett skulle se som utomhusarbetare, säger Jan Lapins, hudcancerexpert vid Karolinska institutet, till SR.

Han betonar att det är viktigt att undvika alla former av onödigt solande för även om man inte bränner sig skadas huden. Läs rapporten från Strålsäkerhetsmyndigheten här.

ANALYS

Det är så enkelt och så viktigt – skydda dig från solen! Hudcancer är en väldigt obehaglig och otäck sjukdom att drabbas av. Det är absolut inte värt att vistas oskyddad i solen jämfört med hur hemskt det är att få cancer 20 år senare. Tänk efter och sköt om dig. Säg även till nära och kära som inte läst om detta och som kanske inte tänker sig för.

Foto: M. Serafinowicz

[yop_poll id="288"]

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen