Sverige pekas ut i flera länder – stor rädsla

2023 09 28

Sverige får nu betydande internationell uppmärksamhet.

Det har varit ett tragiskt dygn i Sverige.

Två skjutningar och en explosion har lett till tre dödsfall under de senaste 24 timmarna, och landet skakas av den våldsvåg som resulterat i flera dödsfall där offren var oskyldiga.

Polischeferna i Stockholm och Uppsala, där mycket av våldet tagit plats, har uttalat sig om situationen.

– Situationen i samhället är omänsklig, obegriplig och gränslös, säger Uppsalapolisens kommenderingschef Catarina Bowall till SVT.

Pekas ut i flera länder

I samband med den problematiska utvecklingen uppmärksammas Sverige internationellt.

I såväl Finland som Danmark pekas Sverige ut som ett skräckexempel, och i Finland finns en stor rädsla om att det svenska våldet ska sprida sig.

– Det har rapporterats om farhågor om att svensk gängkriminalitet ska få fotfäste även i Finland, säger Ekots Finlandskorrespondent Carina Holmberg.

Uppmärksammas i medier

Även de brittiska tidningarna The Guardian och Sky News riktar uppmärksamhet mot den våldsamma utvecklingen i Sverige.

– Sverige har under flera år varit i greppet om en konflikt mellan gäng som slåss om vapen och narkotikahandel, med skjutvapen och sprängladdningar. Mycket av våldet tros vara riktat mot anhöriga till personer i kriminella nätverk, framhåller The Guardian under torsdagen.

Samtidigt skriver Sky News under dagen att “gängkriminaliteten, särskilt mellan två rivaliserande grupper i Stockholm, har eskalerat i Sverige de senaste månaderna”.

Dödligaste sedan 2019

September är den dödligaste månaden i Sverige vad gäller skjutvapenvåld sedan december 2019.

Utöver skjutvåldet har även återkommande sprängningar skapat oro på olika håll.

Flera förespråkare, däribland Socialdemokraterna, vill nu se militären sättas in för att bekämpa våldsutvecklingen.

Många som ställer upp

Catrine Kimerius Wikström, som är chef för polisområde Stockholm syd, menar att man måste se till att unga kriminella väljer en annan väg i samhället.

– Problemet är att det är många som fortfarande räcker upp handen och är villiga att kliva in i de här miljöerna och utföra dåd, och andra beställer de här dåden.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen