Sverige får nu hård kritik av EU.

Anledningen är att Sverige inte har implementerat ett EU-direktiv fullt ut, vilket nu får EU att agera, rapporterar DI.

Det handlar om kraven på skärpt hållbarhetsredovisning, CSRD, hos företag.

Sverige har skjutit upp startdatumet för de nya reglerna, och riskerar nu att hamna i en juridisk tvist med EU, enligt tidningen.

”Skapar otydlig spelplan”

EU-kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande, vilket kan leda till en tvist, rapporterar tidningen.

Det kan få allvarliga konsekvenser för svenska företag, menar flera bedömare.

– EU-kommissionen menar att Sverige måste ändra årsredovisningslagen så att CSRD träder i kraft redan för räkenskapsåret 2024. För företagen skapar det en otydlig spelplan, säger affärsjuristen och CSRD-experten till tidningen.

”Osäkerhet för många bolag”

Han menar att situationen blir väldigt osäker, särskilt för svenska bolag som har dotterbolag i andra länder.

– Resultatet kan bli att samtliga dotterbolag måste upprätta en egen hållbarhetsredovisning. Det här är en fråga som skapar osäkerhet för många internationella bolag, och vi vet ännu inte vad utfallet blir, säger David Frydlinger.

En tvist mellan Sverige och EU riskerar att leda till att Sverige döms till dryga böter.

Omtvistad klimatpolitik

Regeringens klimatpolitik har kritiserats av oppositionen och ibland även av forskare.

Nyligen gick regeringen dock ut och menade att de kommer att nå EU:s klimatmål, bland annat tack vare den nya reduktionsplikten.

Uppgifterna har dock ifrågasatts, bland annat i SVT, vars granskning visar att det finns fler scenarier än de regeringen presenterade.

Regeringen ville inte heller ge journalister det underlag som låg till grund för påståendet, enligt kanalen.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen