13 maj 26

Sverige riskerar internationell tvist – ”skapar osäkerhet”

2024 09 05

Sverige riskerar en tvist med EU, vilket skapar en stor osäkerhet för många aktörer.

Sverige får nu hård kritik av EU.

Anledningen är att Sverige inte har implementerat ett EU-direktiv fullt ut, vilket nu får EU att agera, rapporterar DI.

Det handlar om kraven på skärpt hållbarhetsredovisning, CSRD, hos företag.

Sverige har skjutit upp startdatumet för de nya reglerna, och riskerar nu att hamna i en juridisk tvist med EU, enligt tidningen.

”Skapar otydlig spelplan”

EU-kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande, vilket kan leda till en tvist, rapporterar tidningen.

Det kan få allvarliga konsekvenser för svenska företag, menar flera bedömare.

– EU-kommissionen menar att Sverige måste ändra årsredovisningslagen så att CSRD träder i kraft redan för räkenskapsåret 2024. För företagen skapar det en otydlig spelplan, säger affärsjuristen och CSRD-experten till tidningen.

”Osäkerhet för många bolag”

Han menar att situationen blir väldigt osäker, särskilt för svenska bolag som har dotterbolag i andra länder.

– Resultatet kan bli att samtliga dotterbolag måste upprätta en egen hållbarhetsredovisning. Det här är en fråga som skapar osäkerhet för många internationella bolag, och vi vet ännu inte vad utfallet blir, säger David Frydlinger.

En tvist mellan Sverige och EU riskerar att leda till att Sverige döms till dryga böter.

Omtvistad klimatpolitik

Regeringens klimatpolitik har kritiserats av oppositionen och ibland även av forskare.

Nyligen gick regeringen dock ut och menade att de kommer att nå EU:s klimatmål, bland annat tack vare den nya reduktionsplikten.

Uppgifterna har dock ifrågasatts, bland annat i SVT, vars granskning visar att det finns fler scenarier än de regeringen presenterade.

Regeringen ville inte heller ge journalister det underlag som låg till grund för påståendet, enligt kanalen.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen


22 maj 2026

“Han kan knappt gå” – Putinvideo sprids som en löpeld

2026 05 22

Rysslands diktator Vladimir Putin avslutade i veckan sitt statsbesök i Peking.

Den ryska ledaren träffade sin motsvarighet Xi Jinping, ett möte som påstods fastställa Rysslands och Kinas “omfattande partnerskap”, som Putin själv uttryckte det.

Under mötet diskuterades bland annat projektet om att få till ett avtal om gasledningen Power of Siberia 2.

Men i efterdyningarna av besöket är det andra rubriker som stjäl uppmärksamheten.

Folk har nämligen fastnat för Putins egendomliga gångstil, vilket uppmärksammas i flera medier.

– Vladimir Putin hånas för att “knappt” kunna gå när han träffade Kinas president Xi Jinping, skriver exempelvis brittiska Mirror.

Obekväma skor

Den 168 centimeter långa diktatorn tros ha tagit på sig särskilda platåskor, sannolikt för att matcha längden hos sin kinesiska motsvarighet som bedöms vara runt 180 centimeter lång.

– Den ryske ledarens högra ben kändes stelt eller smärtsamt när han stegade i sina platåskor ut på röda mattan för att möta den kinesiske presidenten, framhäver Mirror.

Kritiker snappade upp de bisarra scenerna blixtsnabbt.

– Orchen kan knappt gå, uttryckte en ukrainsk kanal när Putin stegade fram på Himmelska fridens torg.

– Han hasar sig framåt med tafatt böjd gång när han hälsar på Xi.

LÄS OCKSÅ: Rysk attackdrönare nedskjuten i Afrika

Kan bli sju centimeter längre

Enligt den brittiska tidningen har Putin vid upprepade tillfällen fångats på bild då han bär skor med märkbart tjockare klack än normalt.

Tilltaget bedöms öka diktatorns längd med upp till hela 7,5 centimeter och skulle kunna vara anledningen till att han till synes har svårt att röra sig smärtfritt.

– Använder han ett exoskelett? frågar sig en kritisk kommentator, enligt Mirror.

Kreml har inte kommenterat uppgifterna om skorna.

Du kan se en video från när Putin hälsas välkommen i Peking och bilda din egen uppfattning  genom att klicka här.

LÄS OCKSÅ: Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen