Sverige får nu hård kritik av EU.

Anledningen är att Sverige inte har implementerat ett EU-direktiv fullt ut, vilket nu får EU att agera, rapporterar DI.

Det handlar om kraven på skärpt hållbarhetsredovisning, CSRD, hos företag.

Sverige har skjutit upp startdatumet för de nya reglerna, och riskerar nu att hamna i en juridisk tvist med EU, enligt tidningen.

”Skapar otydlig spelplan”

EU-kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande, vilket kan leda till en tvist, rapporterar tidningen.

Det kan få allvarliga konsekvenser för svenska företag, menar flera bedömare.

– EU-kommissionen menar att Sverige måste ändra årsredovisningslagen så att CSRD träder i kraft redan för räkenskapsåret 2024. För företagen skapar det en otydlig spelplan, säger affärsjuristen och CSRD-experten till tidningen.

”Osäkerhet för många bolag”

Han menar att situationen blir väldigt osäker, särskilt för svenska bolag som har dotterbolag i andra länder.

– Resultatet kan bli att samtliga dotterbolag måste upprätta en egen hållbarhetsredovisning. Det här är en fråga som skapar osäkerhet för många internationella bolag, och vi vet ännu inte vad utfallet blir, säger David Frydlinger.

En tvist mellan Sverige och EU riskerar att leda till att Sverige döms till dryga böter.

Omtvistad klimatpolitik

Regeringens klimatpolitik har kritiserats av oppositionen och ibland även av forskare.

Nyligen gick regeringen dock ut och menade att de kommer att nå EU:s klimatmål, bland annat tack vare den nya reduktionsplikten.

Uppgifterna har dock ifrågasatts, bland annat i SVT, vars granskning visar att det finns fler scenarier än de regeringen presenterade.

Regeringen ville inte heller ge journalister det underlag som låg till grund för påståendet, enligt kanalen.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen