Sverige riskerar internationell tvist – ”skapar osäkerhet”

2024 09 05

Sverige riskerar en tvist med EU, vilket skapar en stor osäkerhet för många aktörer.

Sverige får nu hård kritik av EU.

Anledningen är att Sverige inte har implementerat ett EU-direktiv fullt ut, vilket nu får EU att agera, rapporterar DI.

Det handlar om kraven på skärpt hållbarhetsredovisning, CSRD, hos företag.

Sverige har skjutit upp startdatumet för de nya reglerna, och riskerar nu att hamna i en juridisk tvist med EU, enligt tidningen.

”Skapar otydlig spelplan”

EU-kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande, vilket kan leda till en tvist, rapporterar tidningen.

Det kan få allvarliga konsekvenser för svenska företag, menar flera bedömare.

– EU-kommissionen menar att Sverige måste ändra årsredovisningslagen så att CSRD träder i kraft redan för räkenskapsåret 2024. För företagen skapar det en otydlig spelplan, säger affärsjuristen och CSRD-experten till tidningen.

”Osäkerhet för många bolag”

Han menar att situationen blir väldigt osäker, särskilt för svenska bolag som har dotterbolag i andra länder.

– Resultatet kan bli att samtliga dotterbolag måste upprätta en egen hållbarhetsredovisning. Det här är en fråga som skapar osäkerhet för många internationella bolag, och vi vet ännu inte vad utfallet blir, säger David Frydlinger.

En tvist mellan Sverige och EU riskerar att leda till att Sverige döms till dryga böter.

Omtvistad klimatpolitik

Regeringens klimatpolitik har kritiserats av oppositionen och ibland även av forskare.

Nyligen gick regeringen dock ut och menade att de kommer att nå EU:s klimatmål, bland annat tack vare den nya reduktionsplikten.

Uppgifterna har dock ifrågasatts, bland annat i SVT, vars granskning visar att det finns fler scenarier än de regeringen presenterade.

Regeringen ville inte heller ge journalister det underlag som låg till grund för påståendet, enligt kanalen.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – viktig rysk bas totalförstörd

2026 06 06

Ukraina har genomfört ett lyckat flyganfall.

Ryska soldater har under en längre tid omvandlat ingångarna till lägenhetsbyggnader i Pokrovsk till avfyrningsplatser för attackdrönare.

Vissa lägenhetshus i regionen har gjorts om till baser för drönarstyrkor.

Nu har Ukraina genomfört flyganfall mot en av dessa baser, rapporterar RBC Ukraine.

Ukrainsk fullträff

Ukrainas försvarsmakt har framgångsrikt slagit till mot en rysk position i de centrala delarna av Pokrovsk som användes för flygspaning och drönaravfyrningar.

Det rör sig om ett precisionsanfall från luften mot anläggningen i stadens centrum.

Ryska soldater hade upprättat en avfyrningsplats för Molniya-attackdrönare där, samt en bas för en flygspaningsenhet.

Bilder visar

Filmklipp som delats av Ukrainas militär visar en massiv explosion vid platsen.

Den sjunde snabbinsatskåren bekräftar attacken.

– Anfallet mot anläggningen avbröt de fientliga drönarenheternas verksamhet i området och minskade fiendens spanings- och anfallsförmåga.

Det framgår inte vilket slags stridsflygplan som användes vid attacken.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

Även vid flygplats

Men det är inte bara mot anläggningar i centrala Pokrovsk som Ukraina har genomfört anfall.

Ukrainska drönarenheter har även genomfört en serie framgångsrika attacker mot den ryskockuperade flygplatsen i Donetsk.

Det har "saboterat Moskvas försök att omvandla anläggningen till en militärbas", rapporterar Kyiv Independent.

“Skulle flyga mot förskolor”

De ryska styrkorna har försökt omvandla flygplatsen i Donetsk till en bas för avfyrning av Shahed-drönare.

En viktig måltavla, menar ukrainarna.

– Ett beslut fattades om att genomföra systematiska, förebyggande tillslag som ska avbryta fiendens avfyrningar och minska antalet fientliga drönare som annars återigen skulle flyga för att attackera förskolor, höghus och sjukhus.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Ukrainas militär (Telegram) resp A. Voznenko

Text: Redaktionen