Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

När vinterns eldningssäsong drar i gång uppmanas alla hushåll med eldstäder att se över sitt brandskydd – särskilt då var femte svenskt hushåll fortfarande saknar grundläggande utrustning.

Bristande brandskydd

I en ny sammanställning av över 70 000 skadeförebyggande besiktningar konstaterar Anticimex att 21 procent av de svenska småhusen har brister i sitt brandskydd.

I hela 4 procent saknas dessutom brandvarnare helt.

– Vi vill uppmana alla husägare att kontrollera att man har brandvarnare, brandsläckare och brandfilt hemma, säger Johanna Lindström, husexpert på Anticimex.

– Har man inte – köp direkt som en tidig julklapp till sig själv. Den investeringen kan rädda liv.

Den vanligaste bristen är avsaknad av brandfilt, något som saknas i 17 procent av husen.

Därefter följer brandsläckare som saknas i 8 procent av bostäderna.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Eldstäder i fokus

När temperaturen sjunker används eldstäder mer frekvent, och det ökar risken för soteld. Soteld uppstår när sot och tjära i skorstenen börjar brinna, ofta till följd av dålig sotning eller felaktig eldning.

Resultatet kan bli skador i skorstenen och i värsta fall en fullt utvecklad husbrand.

Anticimex och brandexperter betonar därför vikten av regelbunden sotning och rätt eldningsrutiner.

Att elda med torr ved, följa eldningsinstruktioner och ge elden rätt lufttillförsel är avgörande för att minska riskerna.

– Brandrisken ökar när vintern kommer och när mörkret faller tänder vi fler ljus och eldar mer, säger Lindström.

– Faktum är att det sker flest bostadsbränder i december och januari.

Fler brandvarnare behövs

Besiktningarna visar också att många hus har brandvarnare – men för få.

Rekommendationen är minst en brandvarnare per 60 kvadratmeter, samt i alla sovrum, vid köket och på varje våningsplan.

– Bor man i ett större hus behöver man flera brandvarnare, säger Lindström och framhåller att alla bör testa sina brandvarnare en gång i månaden.

Utöver brandvarnare uppmanas hushåll att kontrollera brandsläckarens ålder och tryck, samt att utrustningen är lätt att nå.

I 1 procent av husen står brandsläckaren placerad på en svåråtkomlig plats – en detalj som kan få stor betydelse om olyckan är framme.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Foto: C Banks

Text: Redaktionen

Bakom anstormningen ligger att det är den tredje torsdagen i november.

Det innebär att tiden är inne för den årliga skördefesten Beaujolais nouveau, vilket är en högtidsdag för många vinälskare.

I Göteborg ringlade sig köerna långa utanför Systembolaget inför öppningen.

– Förra året tänkte jag att jag kunde vänta till lunch, men då fick jag åka till tre olika Systembolag, säger Edvard Hübinette, till GP.

Årets skörd

Den första delen av namnet på skördefesten, Beaujolais, kommer från ett vindistrikt i Frankrike.

Den andra, Nouveau, är det franska ordet för ”ny”.

Vinerna släpps bara några veckor efter att druvorna har skördats och blir de första för årgången 2025.

I Frankrike firar man dagen, vilket också många i Sverige tagit fasta på.

– Vi ska ha lite middag med lite kompisar. Vi ska öppna förra årets årgångar också samma producent som jag hoppas få tag på i dag, säger Thea Näsström Alm, till tidningen.

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Också i Malmö

Det var inte bara i Göteborg som folk strömmade till Systembolaget idag.

Även i Malmö ringlade köerna.

– Jag hoppade ut från ett möte för att komma hit, säger William Madsen Martinsson, till SVT.

I Frankrike sträcker sig traditionen ända tillbaka till 1800-talet som en fest för att fira årets skörd.

I Sverige har det ökat i popularitet de senaste åren, efter att också ha varit populärt i slutet på 1900-talet.

– Det är verkligen en hype, säger sommelier och vininportör Thea Jönsson, till kanalen.

Fakta Beaujolais

- Franska Beaujolais sträcker sig mellan Mâcon och Lyon.

- Regionen har kontinentalt klimat.

- Beaujolais är i princip synonymt med gamay som kan ge allt från lätta och bäriga viner till mer koncentrerade och lagringsdugliga.

Källa: Systembolaget

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen