Sverige sänder vapen till Ukraina – Första krigsleveransen sedan 1939

2022 03 01

För första gången på 83 år kommer Sverige att sända vapen till ett pågående krig.

Det står klart sedan statsminister Magdalena Andersson (S) i kväll meddelat att S-regeringen vill stödja Ukrainas väpnade styrkor med vapen i kampen mot Rysslands diktator.

Ytterst ovanligt

– Europa och Sverige befinner sig i en exceptionell situation. Då behöver man fatta exceptionella beslut, framhåller Magdalena Andersson (S).

Beskedet är ytterst ovanligt för Sverige som land.

Inte sedan 1939

– Det är inte svensk praxis att skicka militärt material till konfliktzoner. Senast Sverige gjorde det var när Sovjetunionen angrep Finland 1939. Min slutsats är nu att vår säkerhet bäst tjänar på att vi nu stöttar Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland, säger Magdalena Andersson (S)

Till Ukrainas väpnade styrkor

– Sverige kommer gå fram med omfattande stöd till Ukrainas väpnade styrkor, säger Sveriges statsminister nu ikväll.

Det innebär att Sverige säger ja till Ukrainas president Zelenskys desperata vädjan om akut hjälp för att stå emot de ryska soldaterna som tränger allt djupare in i Ukraina med syfte att krossa landets demokrati och införa diktatur.

Krigsmaterial för 1,4 miljarder

Sverige kommer att sända följande material till Ukraina och president Volodymyr Zelensky.

◾135 000 fältransoner

◾5 000 hjälmar

◾5 000 kroppsskydd

◾5 000 pansarskott

◾500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

– Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor, säger Magdalena Andersson (S).

Hot mot hela Europa

Statsministern framhåller att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett hot mot inte bara Ukraina.

– Ryssland hotar hela den europeiska säkerhetsordningen, framhåller Magdalena Andersson.

För att Sverige ska kunna verkställa stödet till Ukraina snarast kommer frågan hanteras i riksdagen redan i morgon via ett så kallat utskottsinitiativ.

Brett stöd

Då Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger ja till att sända vapen är det i praktiken redan klart att S-regeringen kommer att få igenom sitt förslag.

Socialdemokraternas partiledare tackar även de andra partierna för deras goda samarbete i frågan.

Aldrig tidigare hållit i vapen

– Senaste tiden har jag haft återkommande kontakt med Ukrainas president Zelensky. Och igår talade jag med Ukrainas premiärminister. De har gett skakande skildringar om vad det ukrainska folket går igenom.

– Föräldrar och barn som väcks av flyglarm. Ukrainska medborgare som aldrig tidigare hållit i ett vapen men som nu beväpnar sig.

– Sveriges solidaritet med Ukraina sker inte bara med ord utan också med handlingar, understryker statsminister Andersson (S).

För hela Europas säkerhet

– Detta är ett exceptionellt beslut. Det är första gången som Sverige lämnar den här sortens stöd sedan det sovjetiska angreppet på Finland 1939. Men det är också en exceptionell situation.

– Vi är redo att göra det som krävs i solidaritet med Ukraina. Men också för Sveriges och hela Europas säkerhet, säger Magdalena Andersson (S) på presskonferensen nu i kväll på Regeringskansliet Rosenbad i Stockholm.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen