Sverige sänder vapen till Ukraina – Första krigsleveransen sedan 1939

2022 03 01

För första gången på 83 år kommer Sverige att sända vapen till ett pågående krig.

Det står klart sedan statsminister Magdalena Andersson (S) i kväll meddelat att S-regeringen vill stödja Ukrainas väpnade styrkor med vapen i kampen mot Rysslands diktator.

Ytterst ovanligt

– Europa och Sverige befinner sig i en exceptionell situation. Då behöver man fatta exceptionella beslut, framhåller Magdalena Andersson (S).

Beskedet är ytterst ovanligt för Sverige som land.

Inte sedan 1939

– Det är inte svensk praxis att skicka militärt material till konfliktzoner. Senast Sverige gjorde det var när Sovjetunionen angrep Finland 1939. Min slutsats är nu att vår säkerhet bäst tjänar på att vi nu stöttar Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland, säger Magdalena Andersson (S)

Till Ukrainas väpnade styrkor

– Sverige kommer gå fram med omfattande stöd till Ukrainas väpnade styrkor, säger Sveriges statsminister nu ikväll.

Det innebär att Sverige säger ja till Ukrainas president Zelenskys desperata vädjan om akut hjälp för att stå emot de ryska soldaterna som tränger allt djupare in i Ukraina med syfte att krossa landets demokrati och införa diktatur.

Krigsmaterial för 1,4 miljarder

Sverige kommer att sända följande material till Ukraina och president Volodymyr Zelensky.

135 000 fältransoner

5 000 hjälmar

5 000 kroppsskydd

5 000 pansarskott

500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

– Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor, säger Magdalena Andersson (S).

Hot mot hela Europa

Statsministern framhåller att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett hot mot inte bara Ukraina.

– Ryssland hotar hela den europeiska säkerhetsordningen, framhåller Magdalena Andersson.

För att Sverige ska kunna verkställa stödet till Ukraina snarast kommer frågan hanteras i riksdagen redan i morgon via ett så kallat utskottsinitiativ.

Brett stöd

Då Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger ja till att sända vapen är det i praktiken redan klart att S-regeringen kommer att få igenom sitt förslag.

Socialdemokraternas partiledare tackar även de andra partierna för deras goda samarbete i frågan.

Aldrig tidigare hållit i vapen

– Senaste tiden har jag haft återkommande kontakt med Ukrainas president Zelensky. Och igår talade jag med Ukrainas premiärminister. De har gett skakande skildringar om vad det ukrainska folket går igenom.

– Föräldrar och barn som väcks av flyglarm. Ukrainska medborgare som aldrig tidigare hållit i ett vapen men som nu beväpnar sig.

– Sveriges solidaritet med Ukraina sker inte bara med ord utan också med handlingar, understryker statsminister Andersson (S).

För hela Europas säkerhet

– Detta är ett exceptionellt beslut. Det är första gången som Sverige lämnar den här sortens stöd sedan det sovjetiska angreppet på Finland 1939. Men det är också en exceptionell situation.

– Vi är redo att göra det som krävs i solidaritet med Ukraina. Men också för Sveriges och hela Europas säkerhet, säger Magdalena Andersson (S) på presskonferensen nu i kväll på Regeringskansliet Rosenbad i Stockholm.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen