Sverige sänder vapen till Ukraina – Första krigsleveransen sedan 1939

2022 03 01

Det står klart sedan statsminister Magdalena Andersson (S) i kväll meddelat att S-regeringen vill stödja Ukrainas väpnade styrkor med vapen i kampen mot Rysslands diktator.

Ytterst ovanligt

– Europa och Sverige befinner sig i en exceptionell situation. Då behöver man fatta exceptionella beslut, framhåller Magdalena Andersson (S).

Beskedet är ytterst ovanligt för Sverige som land.

Inte sedan 1939

– Det är inte svensk praxis att skicka militärt material till konfliktzoner. Senast Sverige gjorde det var när Sovjetunionen angrep Finland 1939. Min slutsats är nu att vår säkerhet bäst tjänar på att vi nu stöttar Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland, säger Magdalena Andersson (S)

Till Ukrainas väpnade styrkor

– Sverige kommer gå fram med omfattande stöd till Ukrainas väpnade styrkor, säger Sveriges statsminister nu ikväll.

Det innebär att Sverige säger ja till Ukrainas president Zelenskys desperata vädjan om akut hjälp för att stå emot de ryska soldaterna som tränger allt djupare in i Ukraina med syfte att krossa landets demokrati och införa diktatur.

Krigsmaterial för 1,4 miljarder

Sverige kommer att sända följande material till Ukraina och president Volodymyr Zelensky.

135 000 fältransoner

5 000 hjälmar

5 000 kroppsskydd

5 000 pansarskott

500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

– Det samlade värdet på stödet uppgår till nästan 1,4 miljarder kronor, säger Magdalena Andersson (S).

Hot mot hela Europa

Statsministern framhåller att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett hot mot inte bara Ukraina.

– Ryssland hotar hela den europeiska säkerhetsordningen, framhåller Magdalena Andersson.

För att Sverige ska kunna verkställa stödet till Ukraina snarast kommer frågan hanteras i riksdagen redan i morgon via ett så kallat utskottsinitiativ.

Brett stöd

Då Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger ja till att sända vapen är det i praktiken redan klart att S-regeringen kommer att få igenom sitt förslag.

Socialdemokraternas partiledare tackar även de andra partierna för deras goda samarbete i frågan.

Aldrig tidigare hållit i vapen

– Senaste tiden har jag haft återkommande kontakt med Ukrainas president Zelensky. Och igår talade jag med Ukrainas premiärminister. De har gett skakande skildringar om vad det ukrainska folket går igenom.

– Föräldrar och barn som väcks av flyglarm. Ukrainska medborgare som aldrig tidigare hållit i ett vapen men som nu beväpnar sig.

– Sveriges solidaritet med Ukraina sker inte bara med ord utan också med handlingar, understryker statsminister Andersson (S).

För hela Europas säkerhet

– Detta är ett exceptionellt beslut. Det är första gången som Sverige lämnar den här sortens stöd sedan det sovjetiska angreppet på Finland 1939. Men det är också en exceptionell situation.

– Vi är redo att göra det som krävs i solidaritet med Ukraina. Men också för Sveriges och hela Europas säkerhet, säger Magdalena Andersson (S) på presskonferensen nu i kväll på Regeringskansliet Rosenbad i Stockholm.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen