Sverige sätter ned foten – agerar mot utländska företag

2023 11 03

I mitten av oktober uppdagades det att en rysk affärsman beviljats bygglov för ett 600 kvadratmeter stort fritidshus i Sverige.

Affärsmannen Stanislav Aleschenko planerar att slå upp huset i närheten av den topphemliga militäranläggningen Muskö. Skrytbygget kommer att ha utsikt över militärbasen.

Mannens närvaro i området betraktas som ett hot mot rikets säkerhet, enligt uppgifter till Expressen.

Tidningen har granskat Stanislav Aleschenko och fastslagit att den ryske affärsmannen har kopplingar till ryska staten och bolag som ingår i det ryska kärnvapenkomplexet.

Socialdemokraterna har krävt att bygget ska stoppas.

– Sverige befinner sig i ett svårt säkerhetspolitiskt läge och det finns skäl att se över lagstiftningen för att begränsa utländska intressens rätt att utvidga fastigheter i närheten av skyddsobjekt, framhöll S i ett uttalande.

Nu ändras lagstiftningen i Sverige.

Det här gäller

Från och med den 1 december införs en ny lag om som innebär att investeringar som kan utgöra säkerhetsrisker ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet och – om det är nödvändigt – förbjudas. 

Det har regeringen beslutat.

– Den nya lagen om utländska direktinvesteringar med kompletterande förordningar skapar förutsättningar för att, om nödvändigt, hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige, framhåller man i ett uttalande.

Ansvarig myndighet

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utses till granskningsmyndighet.

ISP kommer få möjlighet att granska utländska direktinvesteringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet.

Sådan verksamhet kan exempelvis handla om samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet.

– Utländska direktinvesteringar är en viktig del av det svenska näringslivets utveckling. Samtidigt är strategiska förvärv ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå fördelar mot andra stater, understryker regeringen.

Det nya regelverket träder i kraft den 1 december 2023.

 Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen 


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


Ska leverera till Moskva – stora explosioner

2026 06 28

Ryssland har allvarliga problem.

Ukraina fortsätter att attackera Ryssland och skapa stora svårigheter för Putinregimen.

På lördagen har ukrainska styrkor slagit till öster om Moskva – mot en anläggning som levererar bränsle till Moskva.

Anläggningen förser bland annat flera stora flygplatser med bränsle.

Del av stor 40-dagarskampanj

Den 25 juni inledde Ukraina en 40-dagars kampanj av attacker som syftar till att ”tvinga” Putin att avsluta kriget.

Idag lördag har ukrainska styrkor slagit till mot Vtorovo oljepumpstation i Rysslands Vladimir oblast, rapporterar Kyiv Independent.

Det är andra gången den här månaden som oljepumpstationen attackeras, uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU. Första gången den attackerades var den 10 juni.

Anläggningen är belägen cirka 230 kilometer öster om Moskva, och levererar bränsle till Moskva oblast, enligt tidningen.

Drönare från ukrainska specialstyrkor uppges ha träffat byggnader vid anläggningen, med stora explosioner som följd.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Förser flygplatser med bränsle

Oljepumpstationen drivs enligt uppgift av statliga Transneft.

Den förser alltså Moskva med bränsle, och även stora flygplatser som Sheremetyevo, Domodedovo och Vnukovo nära Moskva, enligt tidningen.

Ukraina har alltså slagit till mot ännu ett viktigt mål långt inne i Ryssland; oljepumpstationen ligger ungefär 700 kilometer från den ukrainska gränsen.

Attacken är en del i en större ukrainsk satsning som handlar om att maximera pressen på Putins Ryssland så att landet tvingas till förhandlingsbordet.

Ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur har blivit allt vanligare, och utförs med hjälp av inhemskt producerade ukrainska långdistansvapen.

– I takt med att Ukrainas inhemska drönarproduktion har ökat och förbättrats, har även dess förmåga att störa rysk bränsleproduktion, flygverksamhet och export ökat, rapporterar tidningen.

På lördagen har också ukrainska Flamingomissiler attackerat en viktig rysk militärindustrianläggning i staden Volgograd, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: Ryskt besked till Rumänien - kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office resp sociala medier

Text: Redaktionen