Sverige ska bli populärare – helt ny strategi lanseras

2025 04 29

Sverigebilden ska stärkas i utlandet.

Det är målet med en ny strategi som regeringen och Svenska institutet (SI) tagit fram.

På tisdagen lanseras den nya strategin som syftar till att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft, skapa förtroende och öka motståndskraften mot vilseledande information om Sverige i utlandet.

Enligt SI har strategin tagits fram genom en ”omfattande process”. Ett stort antal representanter för näringsliv, akademi, myndigheter, regioner och bransch- och intresseorganisationer har deltagit i projektet. Totalt har över 300 företrädare fått ge sin syn på hur strategin ska utformas.

– I en tid av ökade informationshot och internationella utmaningar är en stark och faktabaserad Sverigebild viktigare än någonsin. Den nya strategin är resultatet av en bred nationell kraftsamling och syftar till att ge alla som verkar internationellt ett gemensamt verktyg för att bygga relationer, öka förtroendet och främja Sveriges långsiktiga intressen, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet.

Enligt SI skiljer sig den nya strategin från tidigare kommunikationsstrategier för Sverige. Detta eftersom den nya strategin har formats genom en inkluderande process, och därmed har en bred och djup förankring hos de som kommer att arbeta med den.

– När så många olika aktörer möts – från näringsliv till akademi och myndigheter – från norr till söder – uppstår ett dynamiskt samtal där nya perspektiv växer fram. Det är just det som gör resultatet av det här arbetet både verklighetsförankrat och bärkraftigt, säger Maria Fuxborg, näringspolitisk chef på Västsvenska Handelskammaren.

Regeringen: ”Vi kraftsamlar”

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har uttalar sig också om den nya strategin. Han framhåller att regeringen ”kraftsamlar” för att mobilisera fler aktörer som kan stärka Sveriges anseende utomlands. Enligt ministern gäller det särskilt aktörer inom näringslivet.

– En stark Sverigebild är avgörande för svenska företags konkurrenskraft, och för att motverka vilseledande information om Sverige. Vårt budskap till omvärlden ska vara tydligt: Med Sverige får man en pålitlig och innovativ partner med hög samarbetsförmåga, säger Dousa.

Fakta: Sverigebildsstrategin

- Strategin är avsedd att användas av en bredd av aktörer – från svenska ambassader och företag till myndigheter och branschorganisationer. Den erbjuder vägledning och stöd i allt från opinionsbildning till marknadsföring och internationella samarbeten.

- SI har haft konsultationer med 300 aktörer inom myndigheter, branschorganisationer, forskarvärlden, regioner och näringslivet. Under SI:s arbete med Sverigebildsstrategin har det genomförts tre hearingar med cirka 80 deltagare, 30 djupintervjuer med prioriterade intressenter och sex workshopar med cirka 280 deltagare.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen