7 november 2025

Sverige slår tillbaka mot Viktor Orbán

2023 09 26

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har än en gång gått till angrepp mot Sverige.

Precis som flera gånger tidigare handlar det om Ungerns ovilja att sätta fart på den ratificeringsprocess som ska ge Sverige grönt ljus för Natomedlemskap.

I ett uttalande igår i samband med att det ungerska parlamentet öppnade krävde Orbán “respekt” från Sverige.

– Jag undrar om det finns någonting brådskande som skulle tvinga oss att ratificera Sveriges Nato-ansökan. Jag kan inte se det, sade han enligt Bloomberg.

Slår tillbaka

Nu svarar Sverige på Orbáns senaste uttalande.

Och utrikesminister Tobias Billström (M) betonar att man inte har någon avsikt att visa varken för Ungern eller någon annan att det finns något annat alternativ än att Sverige ska gå med i Nato.

– Det vore ganska dumt att i det här läget börja prata om en plan B och därmed indikera, inte bara för våra vänner men också för våra motståndare där ute i världen som inte vill att vi ska bli Nato-medlemmar, att vi har något sorts märkligt sidoalternativ, säger han till Sveriges Radio Ekot.

– Vilket vi alltså inte har.

Litar på Szijjártós "ja"

Tobias Billström berättar att han i en FN-korridor ställde frågan till den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó om han står fast vid att Ungern inte kommer att bli det sista landet som säger ja till Sveriges ansökan till Nato.

– Han svarade tydligt och klart: ja, vi står fast vid det. Det är det enda jag behöver höra.

Rasade mot Sverige

Just Péter Szijjártó var den som undertecknade det brev som skickades till Tobias Billström efter att det flera år gamla UR-klippet som problematiserade demokratin i Ungern uppmärksammats av Natomedlemmen.

Ett videoklipp man håller Sveriges regering högst ansvarig för.

 Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen: du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern, framhöll den ungerska ministern.

Ultimatum till Ukraina

Utöver att ta ton mot Sverige markerade även Viktor Orbán mot Ukraina i sitt tal i det ungerska parlamentet.

Han är särskilt upprörd över en ukrainsk lag från 2017 som förbjuder minoritetsspråk som enskilda kurser i landets skolor.

– De vill förvandla ungerska skolor till ukrainska skolor. Vi kommer inte stötta Ukraina på den internationella scenen förrän de återinför lagarna som garanterar rättigheterna för ungrare, sade Orbán enligt Bloomberg.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen