7 november 2025

Sverige slår tillbaka mot Viktor Orbán

2023 09 26

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har än en gång gått till angrepp mot Sverige.

Precis som flera gånger tidigare handlar det om Ungerns ovilja att sätta fart på den ratificeringsprocess som ska ge Sverige grönt ljus för Natomedlemskap.

I ett uttalande igår i samband med att det ungerska parlamentet öppnade krävde Orbán “respekt” från Sverige.

– Jag undrar om det finns någonting brådskande som skulle tvinga oss att ratificera Sveriges Nato-ansökan. Jag kan inte se det, sade han enligt Bloomberg.

Slår tillbaka

Nu svarar Sverige på Orbáns senaste uttalande.

Och utrikesminister Tobias Billström (M) betonar att man inte har någon avsikt att visa varken för Ungern eller någon annan att det finns något annat alternativ än att Sverige ska gå med i Nato.

– Det vore ganska dumt att i det här läget börja prata om en plan B och därmed indikera, inte bara för våra vänner men också för våra motståndare där ute i världen som inte vill att vi ska bli Nato-medlemmar, att vi har något sorts märkligt sidoalternativ, säger han till Sveriges Radio Ekot.

– Vilket vi alltså inte har.

Litar på Szijjártós "ja"

Tobias Billström berättar att han i en FN-korridor ställde frågan till den ungerska utrikesministern Péter Szijjártó om han står fast vid att Ungern inte kommer att bli det sista landet som säger ja till Sveriges ansökan till Nato.

– Han svarade tydligt och klart: ja, vi står fast vid det. Det är det enda jag behöver höra.

Rasade mot Sverige

Just Péter Szijjártó var den som undertecknade det brev som skickades till Tobias Billström efter att det flera år gamla UR-klippet som problematiserade demokratin i Ungern uppmärksammats av Natomedlemmen.

Ett videoklipp man håller Sveriges regering högst ansvarig för.

 Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen: du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern, framhöll den ungerska ministern.

Ultimatum till Ukraina

Utöver att ta ton mot Sverige markerade även Viktor Orbán mot Ukraina i sitt tal i det ungerska parlamentet.

Han är särskilt upprörd över en ukrainsk lag från 2017 som förbjuder minoritetsspråk som enskilda kurser i landets skolor.

– De vill förvandla ungerska skolor till ukrainska skolor. Vi kommer inte stötta Ukraina på den internationella scenen förrän de återinför lagarna som garanterar rättigheterna för ungrare, sade Orbán enligt Bloomberg.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen