JUST NU: Sverige stoppar utvisningar

2022 12 06

Alla kvinnor från Afghanistan får stanna i Sverige.

Det beslutar Migrationsverket i dag, rapporterar TV4 Nyheterna.  

Myndigheten stoppar samtliga utvisningar av kvinnor från Afghanistan. Dessutom kommer alla afghanska kvinnor och flickor som söker uppehållstillstånd i Sverige att få det.  

– Vi ser nu ytterligare försämringar och inskränkningar i kombination med att det inte finns någon tendens framåt som visar någon form av lättnad. Det gör att vi nu har kommit till ett läge där begränsningen och inskränkningen av de mänskliga rättigheterna för kvinnor och flickor är så allvarlig att det innebär förföljelse, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, till tv-kanalen.

Skarp kritik

Flera människorättsorganisationer har kritiserat Migrationsverket för myndighetens förhållningssätt till Afghanistan. Trots kritiken har dock utvisningarna fortsatt.

Fram tills i dag.

Beslutet gäller även kvinnor och flickor som redan har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. De får nu möjlighet att ompröva sitt ärende, rapporterar TV4.

– Har man fått ett avslagsbeslut från Migrationsverket, då tycker jag man ska ta kontakt med Migrationsverket och begära ny prövning, säger Carl Bexelius till tv-kanalen och berättar att beslutet även omfattar journalister, människorättsförsvarare och företrädare för den tidigare regimen.

Har varnat för utvecklingen

Bakgrunden till Migrationsverkets vändning är den rådande utvecklingen i Afghanistan.

Sedan islamiströrelsen Talibanernas maktövertagande har situationen för landets kvinnor försämrats kraftigt.

Migrationsverket har tidigare varnat för utvecklingen.

– Situationen i Afghanistan har ändrats drastiskt som en följd av talibanernas maktövertagande. Förändringen har skett snabbt och det är svårt att veta hur talibanerna kommer att agera och hur säkerhetssituationen kommer att utvecklas i landet, skrev myndigheten i ett pressmeddelande i början av sommaren.

Myndigheten gjorde då följande bedömningar:

- Riskgrupperna är fler och omfattar fler personer, till skillnad mot hur det var innan talibanerna tog över makten. De grupper som kan vara i behov av skydd är bland annat de som har haft centrala positioner inom exempelvis militären eller polisen, hbtqi-personer, personer som arbetar för utländska regeringar eller uppfattas stödja dem, religiösa ledare eller konvertiter, journalister, människorättsförsvarare, kvinnor och flickor.

- Det finns inte något fungerande skydd att få av myndigheterna i landet och det kan endast i tydliga undantagsfall bli fråga om internflykt.

- Personer som redan har ett utvisningsbeslut kommer kunna få en ny prövning av sina asylskäl på grund av den nya situationen i landet.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen