JUST NU: Sverige stoppar utvisningar

2022 12 06

Alla kvinnor från Afghanistan får stanna i Sverige.

Det beslutar Migrationsverket i dag, rapporterar TV4 Nyheterna.  

Myndigheten stoppar samtliga utvisningar av kvinnor från Afghanistan. Dessutom kommer alla afghanska kvinnor och flickor som söker uppehållstillstånd i Sverige att få det.  

– Vi ser nu ytterligare försämringar och inskränkningar i kombination med att det inte finns någon tendens framåt som visar någon form av lättnad. Det gör att vi nu har kommit till ett läge där begränsningen och inskränkningen av de mänskliga rättigheterna för kvinnor och flickor är så allvarlig att det innebär förföljelse, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, till tv-kanalen.

Skarp kritik

Flera människorättsorganisationer har kritiserat Migrationsverket för myndighetens förhållningssätt till Afghanistan. Trots kritiken har dock utvisningarna fortsatt.

Fram tills i dag.

Beslutet gäller även kvinnor och flickor som redan har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. De får nu möjlighet att ompröva sitt ärende, rapporterar TV4.

– Har man fått ett avslagsbeslut från Migrationsverket, då tycker jag man ska ta kontakt med Migrationsverket och begära ny prövning, säger Carl Bexelius till tv-kanalen och berättar att beslutet även omfattar journalister, människorättsförsvarare och företrädare för den tidigare regimen.

Har varnat för utvecklingen

Bakgrunden till Migrationsverkets vändning är den rådande utvecklingen i Afghanistan.

Sedan islamiströrelsen Talibanernas maktövertagande har situationen för landets kvinnor försämrats kraftigt.

Migrationsverket har tidigare varnat för utvecklingen.

– Situationen i Afghanistan har ändrats drastiskt som en följd av talibanernas maktövertagande. Förändringen har skett snabbt och det är svårt att veta hur talibanerna kommer att agera och hur säkerhetssituationen kommer att utvecklas i landet, skrev myndigheten i ett pressmeddelande i början av sommaren.

Myndigheten gjorde då följande bedömningar:

- Riskgrupperna är fler och omfattar fler personer, till skillnad mot hur det var innan talibanerna tog över makten. De grupper som kan vara i behov av skydd är bland annat de som har haft centrala positioner inom exempelvis militären eller polisen, hbtqi-personer, personer som arbetar för utländska regeringar eller uppfattas stödja dem, religiösa ledare eller konvertiter, journalister, människorättsförsvarare, kvinnor och flickor.

- Det finns inte något fungerande skydd att få av myndigheterna i landet och det kan endast i tydliga undantagsfall bli fråga om internflykt.

- Personer som redan har ett utvisningsbeslut kommer kunna få en ny prövning av sina asylskäl på grund av den nya situationen i landet.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen