Sverige stort steg närmare Nato – moderatledaren lovar ansöka

2022 03 19

Om Ulf Kristersson blir vald till statsminister kommer Sverige att ansluta till försvarsalliansen.

Det beskedet lämnar Moderaternas partiledare på sin Facebook-sida under eftermiddagen.

– Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

Garantera säkerheten

Partiledaren menar att Rysslands invasion av Ukraina och aggressiviteten mot väst har gjort Sverige sårbart. Enligt Kristersson krävs att Sverige går med i militäralliansen Nato för att landets säkerhet ska kunna garanteras.

Till attack mot Socialdemokraterna

I Dagens Nyheter anklagar Moderaternas partiledare Socialdemokraterna för att blockera Nato-frågan och agera “alldels för passivt”. Istället vill han att Sverige tar steget och går med i försvarsalliansen fortast möjligt. Helst i anslutning till det Natomöte som äger rum i Madrid i slutet av juni 2022.

Markering mot Ryssland

Ulf Kristersson uttrycker vidare att han även vill att Sverige tar med sig Finland i ett eventuellt medlemskap. Det skulle vara en direkt markering mot Ryssland, framhäver moderatledaren.

– En gemensam ansökningsprocess skulle också visa Ryssland styrkan i vårt demokratiska svar på auktoritära hot mot de värden vi tillsammans representerar. Och det skulle tillsammans med en kraftfull upprustning av det nationella svenska försvaret förbättra vår gemensamma militära förmåga i Östersjöområdet, meddelar Kristersson på DN Debatt.

Oenighet i riksdagen

Ulf Kristerssons besked står i stark kontrast till Socialdemokraternas ställning i frågan. Så sent som förra veckan lät statsminister Magdalena Andersson meddela att en svensk ansökan till Nato inte är aktuellt.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa, sade hon till SVT under en pressträff.

Förbereder processen

Nu driver alltså Moderaterna på frågan ytterligare. I samma debattartikel betonar Ulf Kristersson att partiet har tillsatt ett eget kansli i riksdagen med fokus på frågan. Partiet meddelar att man alltså redan nu har börjat förbereda den parlamentariska process som krävs för att lämna in en svensk ansökan till Nato.

Stort steg närmare Nato

Såväl enligt opinionsmätningarna som spelbolagen ser det ut att bli ett mycket jämnt val mellan de två regeringsalternativen i höst. Moderatledaren Ulf Kristersson har en ungefärlig femtioprocentig sannolikhet att väljas till Sveriges statsminister i riksdagsvalet den 11 september.

Därmed innebär det nya beskedet från Ulf Kristersson (M) att Sverige i praktiken tar ett betydande steg närmare Nato.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen