Sverige stort steg närmare Nato – moderatledaren lovar ansöka

2022 03 19

Om Ulf Kristersson blir vald till statsminister kommer Sverige att ansluta till försvarsalliansen.

Det beskedet lämnar Moderaternas partiledare på sin Facebook-sida under eftermiddagen.

– Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

Garantera säkerheten

Partiledaren menar att Rysslands invasion av Ukraina och aggressiviteten mot väst har gjort Sverige sårbart. Enligt Kristersson krävs att Sverige går med i militäralliansen Nato för att landets säkerhet ska kunna garanteras.

Till attack mot Socialdemokraterna

I Dagens Nyheter anklagar Moderaternas partiledare Socialdemokraterna för att blockera Nato-frågan och agera “alldels för passivt”. Istället vill han att Sverige tar steget och går med i försvarsalliansen fortast möjligt. Helst i anslutning till det Natomöte som äger rum i Madrid i slutet av juni 2022.

Markering mot Ryssland

Ulf Kristersson uttrycker vidare att han även vill att Sverige tar med sig Finland i ett eventuellt medlemskap. Det skulle vara en direkt markering mot Ryssland, framhäver moderatledaren.

– En gemensam ansökningsprocess skulle också visa Ryssland styrkan i vårt demokratiska svar på auktoritära hot mot de värden vi tillsammans representerar. Och det skulle tillsammans med en kraftfull upprustning av det nationella svenska försvaret förbättra vår gemensamma militära förmåga i Östersjöområdet, meddelar Kristersson på DN Debatt.

Oenighet i riksdagen

Ulf Kristerssons besked står i stark kontrast till Socialdemokraternas ställning i frågan. Så sent som förra veckan lät statsminister Magdalena Andersson meddela att en svensk ansökan till Nato inte är aktuellt.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa, sade hon till SVT under en pressträff.

Förbereder processen

Nu driver alltså Moderaterna på frågan ytterligare. I samma debattartikel betonar Ulf Kristersson att partiet har tillsatt ett eget kansli i riksdagen med fokus på frågan. Partiet meddelar att man alltså redan nu har börjat förbereda den parlamentariska process som krävs för att lämna in en svensk ansökan till Nato.

Stort steg närmare Nato

Såväl enligt opinionsmätningarna som spelbolagen ser det ut att bli ett mycket jämnt val mellan de två regeringsalternativen i höst. Moderatledaren Ulf Kristersson har en ungefärlig femtioprocentig sannolikhet att väljas till Sveriges statsminister i riksdagsvalet den 11 september.

Därmed innebär det nya beskedet från Ulf Kristersson (M) att Sverige i praktiken tar ett betydande steg närmare Nato.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen