Sverige stort steg närmare Nato – moderatledaren lovar ansöka

2022 03 19

Om Ulf Kristersson blir vald till statsminister kommer Sverige att ansluta till försvarsalliansen.

Det beskedet lämnar Moderaternas partiledare på sin Facebook-sida under eftermiddagen.

Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

Garantera säkerheten

Partiledaren menar att Rysslands invasion av Ukraina och aggressiviteten mot väst har gjort Sverige sårbart. Enligt Kristersson krävs att Sverige går med i militäralliansen Nato för att landets säkerhet ska kunna garanteras.

Till attack mot Socialdemokraterna

I Dagens Nyheter anklagar Moderaternas partiledare Socialdemokraterna för att blockera Nato-frågan och agera “alldels för passivt”. Istället vill han att Sverige tar steget och går med i försvarsalliansen fortast möjligt. Helst i anslutning till det Natomöte som äger rum i Madrid i slutet av juni 2022.

Markering mot Ryssland

Ulf Kristersson uttrycker vidare att han även vill att Sverige tar med sig Finland i ett eventuellt medlemskap. Det skulle vara en direkt markering mot Ryssland, framhäver moderatledaren.

En gemensam ansökningsprocess skulle också visa Ryssland styrkan i vårt demokratiska svar på auktoritära hot mot de värden vi tillsammans representerar. Och det skulle tillsammans med en kraftfull upprustning av det nationella svenska försvaret förbättra vår gemensamma militära förmåga i Östersjöområdet, meddelar Kristersson på DN Debatt.

Oenighet i riksdagen

Ulf Kristerssons besked står i stark kontrast till Socialdemokraternas ställning i frågan. Så sent som förra veckan lät statsminister Magdalena Andersson meddela att en svensk ansökan till Nato inte är aktuellt.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa, sade hon till SVT under en pressträff.

Förbereder processen

Nu driver alltså Moderaterna på frågan ytterligare. I samma debattartikel betonar Ulf Kristersson att partiet har tillsatt ett eget kansli i riksdagen med fokus på frågan. Partiet meddelar att man alltså redan nu har börjat förbereda den parlamentariska process som krävs för att lämna in en svensk ansökan till Nato.

Stort steg närmare Nato

Såväl enligt opinionsmätningarna som spelbolagen ser det ut att bli ett mycket jämnt val mellan de två regeringsalternativen i höst. Moderatledaren Ulf Kristersson har en ungefärlig femtioprocentig sannolikhet att väljas till Sveriges statsminister i riksdagsvalet den 11 september.

Därmed innebär det nya beskedet från Ulf Kristersson (M) att Sverige i praktiken tar ett betydande steg närmare Nato.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen